– Det blir bättre men vi känner en oro över att det inte hänt mer på vissa områden, säger Joel Domeij, miljöinspektör vid miljö- och byggnadsförvaltningen.
Grundproblemet är att ramavtalet mellan stadsbyggnadsförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen, som reglerar städningen, inte uppfyller Folkhälsomyndighetens rekommendationer. Det ska dock omförhandlas nästa år.
Tills vidare måste skolorna och förskolorna själva genomföra åtgärder. Rektor vid varje skola är ansvarig för att åtgärder görs för att underlätta städning och att viss städning genomförs. Rektor är även ansvarig för att skolan genomför egenkontroller för att dokumentera rutinerna och säkra utförandet.
Det kan handla om städning, avfallshantering och kontroll av ventilation och temperatur i lokalerna. Lärarna är ofta ansvariga för sitt hemklassrum, där man ser till att stolar ställs upp på bänkar, att gardiner rengörs och mattor dammsugs, exempelvis.
– Många skolor har förbättrat sig genom att till exempel fasa ut olämpliga möbler samt rensa ut överflödigt material. Ett problem som ofta kvarstår är förvaring av material ovanpå skåp och hyllor, säger Joel Domeij.
Förskolorna har generellt svårare att förenkla städningen än skolorna, men har samtidigt förbättrat sig när det gäller hygienrutiner.
Läs mer: Stress, smuts och buller i Luleås skolor
Kravet att skolorna ska leva upp till miljöbalken kom 2012. Två år senare genomfördes ett tillsynsprojekt och 2015 inleddes arbetet med egenkontroller.
Den årliga tillsynen som de kommunala miljöinspektörerna genomfört visar förbättringar – men fortfarande stora brister. Fler har börjat använda sig av egenkontroller, men resultatet är tudelat.
– Det verkar som att många inte riktigt kommit underfund om hur verktyget ska användas. Vissa rektorer är väldigt drivna och medvetna om egenkontrollerna och har kommit långt i arbetet medan andra har det svårare. Det kan exempelvis bero på att en rektor nyanställs och inte får utbildning för att utföra uppdraget, säger Joel Domeij.
Rutviksskolan är ett exempel där egenkontrollerna fungerar bra. Hackspetten i gymnasiebyn har visserligen förbättrat städningen, men har mycket annat att jobba med, visar resultatet av tillsynen.
– Det är viktigt att säga att vi inte är ute efter att svartmåla skolorna utan bara att se till att barnen har en bra miljö, säger Joel Domeij.