Cirka 40 kvinnor och flickor från årskurserna 4–8 fick chansen att umgås och röra på sig lite.
– Vi har jobbat ihop pengarna och skolan betalar resan. Det är en rolig grej bara för tjejer. Det blir en annan miljö utan killarna, säger Anne Sydstrand, lärare i Vittangi.
Hon fortsätter:
– Det här är en folkfest. Kanske det kan fungera som inspiration att röra sig mer.
Hon får medhåll av Filippa Nedlund, som går i femman.
– Det är roligt. Det är mycket stökigare med klassen.
Trots allt handlar det om mycket bussåkande.
– Men det för vi gärna en gång per år, säger Anne Sydstrand.
Alla elever och lärare kommer dock inte alls hem, utan får sova över i skolans hemkunskapslokaler.
– Vi får sova över annars kommer vi hem alldeles för sent, säger Katarina Haglund som får sällskap av elever från Soppero och Lannavaara.
"Fest"
För majoriteten av de cirka 3 350 deltagarna i Vårruset är inte tiden det viktiga.
– Det är ju fest, det där med att springa...
Det säger Lisbeth Bergström som är tillsammans med sina sju kamrater i Arctics seniorgäng.
Sällskapet planerar att både gå och springa lite.
– Vi har sprungit tjejmilen tidigare, men har inte den konditionen nu. Vi ser fram emot picknickkorgen, säger Ulla Näslund.
Andra kom klädda i kängor och uniform.
– Vi ska springa runt, det är planen, säger Anna Lind, officer på A 9 i Boden.
Även kvinnor från I 19 och F 21 fanns i gruppen på närmare 100 kvinnor.
Bredd
De vill visa på bredden i yrket. Ett fysiskt arbete och möjlighet att träna på arbetstid.
– Vi har förmånen att träna på arbetstid. Försvarsmakten är ett bra alternativ för kvinnor. Vi har roligt på jobbet, säger Ulla-Britt Kankaanranta.
I februari opererade Sandra Nordin, från Piteå, ryggen och fick besked att hon aldrig skulle kunna springa mer.
– Jag ska visa att jag kan försöka i alla fall.