I Luleå pågår diskussioner kring en stor omstrukturering av skolan. Mycket av den har handlat om att små skolor läggs ner till förmån för större. I underlaget framtidens skola är motivet bland annat pedagogiska fördelar med större enheter.
Läs mer: Klickbar skolkarta
Vi träffar några studenter som går tredje året av fyra i sin utbildning till lärare i förskoleklass till årskurs tre för att höra deras synpunkter.
Linnéa Ruisneimi, 23, från Övertorneå och har själv gått i små skolor.
– Fördelen med små skolor är att de har en helt annan trygghet, alla känner alla, säger hon och fortsätter:
– Samtidigt förstår jag att utbytet med andra pedagoger är helt annat på en stor skola. Det ger en bredare kompetens tillsammans. Men det viktigaste är inriktningen på det pedagogiska arbetet.
Raija Matinlompolo, 32, har själv barn i den lilla byskolan i Unbyn, Boden.
– Små byaskolor är underbara miljöer för barnen. I små skolor är fördelen att man kan jobba tillsammans i hela skolan. Jag tycker också att man kan söka samarbete mellan olika skolor, samarbeta i projekt pedagoger emellan till exempel. Det viktigaste är vad skolan har att erbjuda, och att den har behöriga och kompetenta lärare, säger hon.
Ingen av studenterna skulle föredra att arbeta på en större skola.
– Hellre en mindre skola, det skulle kännas tryggare. Samtidigt är jag mer rädd för stora klasser än stora skolor, säger Emelie Stenvall, 22, från Älvsbyn.
Ett motiv Luleås skolledning lyfter fram för de föreslagna förändringarna är bristen på behöriga lärare i framtiden. Från Luleå tekniska universitet examineras de närmsta tre åren 90 grundlärare, årskurserna förskoleklass till årskurs 6.
I år är det första gången universitetet endast har grundlärarlärarutbildning på distans och det har lockat betydligt fler studenter. I våras antogs 65 studenter till utbildningen, jämfört med året innan då siffran var 41.
– Grundproblemet är att man inte lyckas locka fler att utbilda sig till lärare. Jag tror att universitetets dra att ge utbildningen på distans kan vara ett bra drag, även om jag inte ksulle gå det, säger Linnéa Ruisniemi.
Studenterna berättar unisont att reaktionerna när de säger att de utbildar sig till lärare är negativa. De anser att lärares status måste höjas.
De ger fem förändringar som skulle bidra till läraryrkets attraktivitet: högre lön, bättre löneutveckling, minskad arbetsbelastning, minskad administration och att lyfta fram det positiva med yrket.
– Lön och lönerutveckling är viktig. En gymnasieutbildad snickare tjänar mer än en lärare, säger Matinlompolo.