Frånvaron handlar inte om skolk från enstaka lektioner utan om elever som har hög otillåten frånvaro, det vill säga, frånvaro som överskrider fem procent av skoltiden. Om än ökningen inte är enorm så får den varningsklockorna att ringa, menar för- och grundskolechefen Louice Stridsman.
– Den är inte okej, vi vill få ner den. Vi behöver jobba på ett annat sätt och förbättra, det är en hög riskfaktor för än mer problem i framtiden för den enskilde eleven.
Den högsta ogiltiga frånvaron har elever i årskurs 7-9, ökningen syns särskilt bland pojkar. Men även bland yngre barn i lågstadiet ökar den.
– En av orsakerna är det psykiska välmåendet. Det ligger ett jättestort ansvar på oss som skola, vi vrider ut och in på oss själva för att få till det. Vi måste möta upp med en skola som känns attraktiv och lustfylld så att eleverna verkligen vill komma.
En viktig del i arbetet med att få rätsida på problemet är täta kontakter med hemmet. Därtill gäller det att hitta flexibla lösningar med alltifrån åtgärdsprogram till anpassad studiegång.
– I vissa fall kan det handla om att gå vidare med en orosanmälan till socialen.
I undantagsfall används hemundervisning men det är något som Luleå kommun försöker undvika då den sociala biten är viktig för att eleven ska känna sig som en del i helheten.
Det finns även en klick elever som inte kommer till skolan över huvudtaget.
– Varje sådan individ är ett misslyckande från skolans sida. Det är också en stor sorg hos familjen.
Om vårdnadshavarna inte gör allt de kan för att eleven ska komma till skolan kan kommunen förelägga dem att fullgöra sina skyldigheter. Föreläggandet kan förenas med vite. Under de senaste fyra åren har inget vite utdömts i Luleå kommun.