Högst upp i den tidigare gymnasieskolan Midskogsskolan ligger Magnus Selberg, 44, kontor. Just i dag är det upptaget av andra, så vi sätter oss i fåtöljerna utanför. Selberg är vd i friskolan Nya läroverket som startades av hans mamma Gunvor Selberg och Birgitta Lahti Nordström, 2006.
– Det är mammas namn och kunnande som grundade för starten. Hon arbetar fortfarande som seniorrådgivare framför till stöd för rektorerna, men har lärt sig nu att undvika att planera tidiga möten, säger Magnus Selberg.
Att vara i en så här gammal skolan har både fördelar och nackdelar, enligt Selberg. Den gamla skolan har fina marmorgolv och en vacker konstvägg i ljusgården. Men nackdelarna är tjocka cementväggar som inte går att flytta.
När skolan startade 2006 fanns ett ganska starkt politiskt motstånd mot friskolor. Skolan var i tvist med kommunen många gånger, tvister som ibland ledde till anmälningar till förvaltningsrätten. Det handlade om att friskolan inte tyckte att kommunen räknade rätt när det gällde bidrag till eleverna. Magnus Selberg säger att han inte tror att kommunen handlade i illvilja.
– Jag är ganska säker på att vi och andra friskolor har hjälpt kommunen effektivisera. Förändringarna var jobbiga, men inte ohälsosamma. Man visste inte hur många andra som skulle starta friskolor. Idag har vi ett jättebra samarbete både med tjänstemännen i barn- och utbildningsförvaltningen och med andra skolor. Politiskt har det också blivit skillnad. De är trygga med oss, det blev bra.
Nya läroverket säger att de återinvesterar vinster i verksamheten. Läsåret 14/15 var det en miljon kronor. Omsättningen ligger på cirka 65 miljoner kronor. Skolans linje är att personalen ska tjäna lite bättre än de i kommunen. Som vd säger han att han inte tjänar som skolchefen som drar in 74 000 kronor i månaden, han tjänar enligt egen uppgift, 65 000 kronor i månaden.
En omstrukturering av Luleå kommuns skolor processas just nu. Kritiken har delvis handlat om att de planerade skolorna är för stora.
Som vd för en av kommunens största skola, med 430 elever, och som dessutom delar skola med kommunens Montessoriskola, 264 elever, samt en förskola, ser han inga bekymmer med att ha skolor med 500 elever.
Han tror inte att föräldrar med barn i Nya läroverket reflekterar över att deras barn går på en skola med närmare 700 elever.
– Nej. Vi har en trygg skola där de små ser de stora varje dag och vi har en bra stämning och bra kultur.
En åsikt har han kring kommunens nya skolstruktur. Han tycker att skolorna borde organiseras på samma sätt som Nya läroverkets organiserat skolan, med elever från förskoleklass till högstadiet.
– Det är tryggt för eleverna att inte behöva byta skola i de olika stadierna. Det är också rättsäkert. Vi hamnar aldrig i ett läge att en elev snart ska byta skola. Det innebär ett större ansvar.
Det som skiljer Nya läroverket från kommunens skola är att man enats om ett koncept och redan vid rekryteringen driver det.
– Personalen drar alla åt samma håll. Grunden är mammas doktorsavhandling, "Främja elevers lärande genom elevinflytande". Så har vi profilen art and sciens och klubbarna. Det här är tydligt för elever och föräldrar. Men det som gör att många vill gå i Nya läroverket är nog främst vårt goda rykte, det spelar större roll än pedagogiken.
Det som skiljer Nya läroverket från kommunala skolorna är inte resurserna.
– Vi får exakt lika mycket som andra, men vi kan göra sakerna mer effektivt när det gäller till exempel, administration, fastighetsdrift och inköp. Det har lett till att vi hade 4,8 miljoner kronor över till undervisning.
Några expansionsplaner har Nya läroverket inte.
– Vi har sagt att vi bara ska finnas i Luleå och växa dynamiskt och sakta. Vi har inga konkreta planer på fler skolor.
Samtidigt säger Selberg att det skulle vara kul att ha ett gymnasium.
– Det är en önskan från flera av våra elever. Att jobba vidare med art and sciens skulle passa bra. Men ett gymnasium måste ligga i centrala stan och där finns inga lokaler.