Det hela är Tunabon Eva Erikssons förtjänst. Hon vill att grannar ska kunna mötas och berika varandra, något som fått henne att hålla i såväl yogaklasser som målarkurser i bostadsområdets samlingslokal.
När vi är på besök stundar akvarellkursens vernissage. Verk inspirerade av allt från Picasso till Lars Lerin hängs upp. Stämningen är levande men samtidigt lugn.
– Det har varit så skönt att komma hit på torsdagar. Så varm grupp med fina människor. Lugnet. Det känns så tryggt säger Nicola Strandberg.
Adelia Persson håller med.
– Hit har man kunnat komma och liksom bara släppa allt. Jag har målat tidigare men aldrig i akvarell, och det är en helt annan grej att samlas så här tre timmar och skapa tillsammans. Skönt sällskap och spännande utmaningar.
Tio gånger har de mötts, dessa tio kursdeltagare, och det är inte bara färg och form som stötts och blötts. Det är även språket, åtminstone för 39-åriga Aunyanee Onlaor som flyttat från Thailand till Sverige.
– Eva och alla välkomnade mig så fint att både min svenska och min målning förbättrats. Jag var väldigt nervös när jag kom hit första gången, men när jag inte förstått har de andra översatt och jag har fått lära mig. Jag älskar den här kursen, säger hon och visar ett par av sina verk.
Det är starka färger, det är sambon målad i varmt orange, det är fåglar och en kvinna målad i Picassos stil.
Hela gruppens verk fyller efter en stund väggarna i lokalen, chipsskålar, vindruvor och lite bubbel dukas fram. Vernissage vankas.
Läraren Eva Eriksson har även själv gått på Sunderby folkhögskola, men började ha målarkurser på bostadsområdet 2022.
Vad ger det dig att ha den här kursen?
– Det är mötena med alla de här fina människorna. Tio personer per kurs, och nu har jag hållit i tio kurser. Vi pratar om allt mellan himmel och jord. Alltid givande.
Eva och hennes elever fixar vidare inför vernissagen. När vi lämnar lokalen är det via en kuliss av sorl och liv. Det skrattas, det funderas, det firas. Det levs. En helt vanligt torsdagskväll på Tuna.