Bartholdsson tillhör de politiker som reagerade på att Nordström i fullmäktige slog fast att nämnderna får mer pengar att röra sig med trots sparkraven.
Exempelvis barn- och utbildningsnämnden (bun) tillförs 45 miljoner medan socialnämnden tillförs 50 miljoner. Detta för att kompensera löneförhöjningar, inflation och kostnader för exempelvis ökat antal elever.
– Han blandar bort korten. Pengarna som tillförs går bort i löneökningar och kostnadsökningar. Det är ett sätt att släta över att man skär ned i verksamheten, säger Bartholdsson.
Tvärt om, menar Nordström.
– Det finns inga speciella pengar för detta. Det är en aktiv politisk prioritering som vi gör för att vi vill vara ärliga. Vi tillför pengar just för att Luleå får fler barn och fler äldre, och även till löneökningar. Annars tvingar fram besparingar bakvägen, exempelvis att man tvingas säga upp personal, säger han.
Vid buns möte i onsdags berättade Luleås ekonomichef Jan Öström bland annat om den lönekompensationsmodell som Luleå använder sig av. Enligt Öström är det uppskattningsvis tio procent av landets kommuner som ersätter prisökningar och löneökningar.
S har även fört fram uppgiften att de åtgärder som genomförs inte är besparingar utan i stället till övervägande del effektiviseringar. Bartholdsson synar det också.
– Visst kan man tala om effektiviseringar och kan man använda sig av digitalisering så är det förstås jättebra. Men i praktiken handlar det om besparingar. Och höjda avgifter inom exempelvis hemtjänsten och förskolan är definitivt inte effektivisering.
– Vi försöker hitta balansen och förklara, att samtidigt som vi tillför pengar så måste vi också kämpa hårt för att använda pengarna på ett bättre sätt. Bland annat minska lokalytor. Vi har för många små enheter i Luleå, säger Nordström.
I debatten framkom uppgifter om att ett förskolekök kostar 11 miljoner att renovera, något som ifrågasatts starkt på sociala medier. Den uppgiften byggde på en missuppfattning.
Ett skolkök kostar 11 miljoner och ett förskolekök 5,5 miljoner. Detta enligt fastighetschef Fredrik Thyselius.
– För de renoveringar som är gjorda de senaste åren blir det de pengarna. Myndighetskrav och verksamhetskrav påverkar kostnadsbilden. I snitt renoverar vi två förskolekök och ett skolkök per år, säger Thyselius.
Norrbottens Media har begärt ut uppgifter rörande renoveringar av skolkök och förskolekök men ännu inte fått dessa.