– Vi var inte nära vänner men jag kände honom lite grann eftersom vi varit i samma bransch. Det var väldigt ledsamt att höra och det är inte den första vännen som går bort i bergen, säger Oskar Norberg.
Andreas Fransson var även klättrare och började sin karriär i Luleåklättrarna, där även Oskar Norberg är aktiv.
– Han levde passionerat för äventyret och var mycket medveten om vilka risker han tog. När man är på den nivån som Andreas var så vet man vad man gör, säger Oskar Norberg.
I en intervju i tidningen Åka skidor uttrycker sig Andreas Fransson så här:
"Det gäller att acceptera slumpen. Att leva på riktigt är att acceptera att dö. Man måste stå för sina val och det är först när vi levt färdigt som vi egentligen vet om vi gjort de rätta valen i livet".
2010 sveptes Andreas Fransson med i en lavin i Chamonix och bröt nacken och ryggen, men det var ingenting som kunde stoppa honom. Sedan några år tillbaka bodde han just i Chamonix.
– Han hade gått guideutbildningen där och planerade att leva som skidguide. Han hade en plan, han visste att han inte kunde hålla på hur länge som helst som extremskidåkare.
Oskars bror Anton Norberg, även han skidkåkare på hög nivå, var också bekant med Andreas Fransson.
– Han var en jättefin kille, otroligt omtyckt och en mycket duktig guide. Han var mycket i Riksgränsen, som är min hemmaplan också. Andreas lyckades göra avtryck i hela världen. Trots att han var så ung hade han redan lyckats bli otroligt respekterad i Chamonix, vilket inte är lätt. Det handlade förstås om hur han åkte skidor, men också om vilken person han var.
Anton Norberg fortsätter:
– I extremskidåkningen har man hela tiden den där linjen som inte ska korsas men som ändå korsas ibland i jakten på det perfekta åket. Det får inte hända men det händer ändå. Det är otroligt tragiskt.
Luleåbon Staffan Lundström var Andreas Franssons lärare på friluftsgymnasiet i Luleå i början av 2000-talet och minns mycket väl sin tidigare elev.
– Han var telemarkåkare när han kom men slog över sista året till det alpina. Han var äventyrlig och tog risker redan då.
Staffan Lundström tycker att det är väldigt viktigt att ha respekt för svår terräng och laviner.
– I sådana där okontrollerade områden vet man aldrig vad som händer. Det är väldigt svårt att bedöma risken för laviner också. Andreas var nog medveten om allt det här men har var villig att ta risken. Det var en mycket tråkig nyhet att han omkommit, säger Staffan Lundström.
I en intervju i podcasten Husky berättar Andreas Fransson lite om sin uppväxt i Luleå. Att han spelade hockey i Luleå Hockey fram till A-pojksålder men hur skidåkningen sedan tog över. Det var en gränslös passion. Andreas berättar bland annat om hur han och en kompis åkte till Riksgränsen på sportloven, sov i tält mitt i smällkalla vintern, tinade pjäxor längst ned i sovsäcken och åkte skidor hela dagarna.
Andreas Fransson var också med om en tragisk händelse på Nya Zeeland i fjol, när en god vän till honom omkom på berget Mt Cook i Nya Zeeland. Om detta skriver han i sin blogg "Life from a different angle".
2011 utsågs Andreas Fransson till Årets manlige äventyrare i Sverige.