Han lever på det affärer slänger

Han spenderar drygt åtta timmar i veckan åt att leta mat som andra slängt. Andreas Jakobsson tillhör skaran som hämtar mat från affärers sopcontainrar. "Jag skulle göra det även om det var fastslaget att det var olagligt, i så fall är det ju uppenbarligen fel på lagen. Alla fattar ju att det är bra att rädda mat från att förstöras", menar han.



Sopkärl och containrar kan innehålla helt ätbara produkter, något Andreas Jakobsson erfarit under drygt tio års tid när han hållit på med dumpstring.

Sopkärl och containrar kan innehålla helt ätbara produkter, något Andreas Jakobsson erfarit under drygt tio års tid när han hållit på med dumpstring.

Foto: Patrik Lundin

Luleå2024-02-10 05:00

Andreas Jakobsson är journalist, författare och föredragshållare med fokus på klimatfrågor. Man skulle även kunna lägga till titeln miljöaktivist. Lördag den 10 februari var han på plats i Vetenskapens hus i Luleå och pratade om problematiken med matsvinn, en fråga Jakobsson är väldigt aktiv inom.

I inbjudan till föreläsningen stod att en tredjedel av all mat som produceras i världen aldrig når konsumenters magar. För att uppmärksamma det problemet började Jakobsson för över tio år sedan syssla med så kallad dumpstring. Ordet kommer från engelskans dumpster diving och innebär att man tar rätt på saker som slängs. 

undefined
Andreas Jakobsson avsätter ungefär åtta timmar i veckan till att leta och hantera mat som affärer slängt. Tack vare det har familjen, med två vuxna och två barn, en matkostnad per månad som landar på runt 500 kronor.

Numer lever Jakobssons familj, som består av två vuxna och två barn, nära på uteslutande av mat som slängts. Det är Andreas som står för inhämtningen och han ägnar runt åtta timmar i veckan åt att leta och hantera mat han hittar i affärernas sopkärl. 

– Det slängs enorma mängder. Det vanligaste man hittar är tomater. Paprika finns det nästan alltid också. Det är sämre med sånt som toalettpapper, tandkräm och sånt. Det behöver vi kompletteringshandla. Men som det är nu lägger vi inte mer än 500 kronor i månaden på mat och hushållsartiklar, säger Andreas som bor i Uppsala där han uppskattar de är runt 100 personer som dumpstrar regelbundet.

Vi kollar hur det är med lagligheten i det hela och finner att Ann Lundgren, jurist och lärare i straffrätt på Umeå universitet, utan minsta tvekan slår fast att dumpstring är olagligt. 

– Normalt sett när man slänger bort någonting så får folk ta det. Men om man slänger någonting så att det är i någons besittning, att exempelvis Ica slänger saker i en container, då är det fortfarande antingen kvar i Icas besittning, eller i containerföretagens besittning. De äger fortfarande de här sakerna. Så då är det helt enkelt inte lagligt att ta det, då blir det ett egenmäktigt förfarande.

undefined
Ann Lundgren, jurist och universitetsadjunkt vid Umeå universitets juridiska institution slår fats att dumpstring inte är lagligt.

Skillnaden mellan om du plockar ur sopkärl på stan eller finner nåt i skogen är att de sakerna inte är övergivna. 

 – Butiker som slänger mat blir inte övergivet på samma sätt, säger Ann Lundgren.

Vad säger då dumpstermannen Andreas Jakobsson om det här?

– Eftersom det är domstolarna i Sverige som tolkar lagarna och inte enskilda jurister, och det här aldrig prövats i någon rättegång, är det faktiskt ingen som vet vad som gäller – även om många tror sig veta. För min del kvittar det. Jag skulle göra det även om det var fastslaget att det var olagligt, för i så fall är det ju uppenbarligen fel på lagen. Alla fattar ju att det är bra att rädda mat från att förstöras.

Den nya lagen som trädde i kraft vid nyår, där affärer nu måste separera mat från förpackningar innan de slängs, har han inte märkt av nämnvärt.

– Det slängs friskt ändå. Det man med säkerhet hittar varje gång är frukt och grönt. Tyvärr gör ju affärerna ofta så att de förpackar dem i storpack och skippar det här med lösvikt, för det har sämre lönsamhet. Om en tomat då blir dålig där i förpackningen slängs hela vilket gör att mycket ätbart går till spillo, berättar Andreas Jakobsson. 

undefined
Sopkärl och containrar kan innehålla helt ätbara produkter, något Andreas Jakobsson erfarit under drygt tio års tid när han hållit på med dumpstring.

Målet med den nya lagen är att ta hand om restprodukterna så att mat blir biogas och förpackningar bli nya förpackningar. Det kan ju tyckas klokt, men Jakobsson ser det som fel väg att gå.

– Det är inte sophanteringen som är problemet, det är att för mycket mat produceras och sedan slängs. Om man gör biogas av mat får man ut tio procent av energin, jämfört med om den äts upp. Det borde vara förbjudet att göra biogas av ätbar mat, menar han.

Jakobsson vill istället se politiska styrmedel, som att tvinga affärer bara sälja grönt i lösvikt och att tydligt ha regler för att tvinga butiker till utförsäljning, så att maten köps.

– Säg att affärer tvingas sänka priset med 50 procent två dagar innan bäst före datum och 70 procent dagen innan, då skulle fler lockas till köp. Men, jag har lite grann gett upp det politiska. Det går så fruktansvärt trögt där. Och företagen vill ju det företag vill, det vill säga få ut största möjliga vinst. Då säljer de hellre en vara till fullt pris än att sälja den billigare för att slippa slänga den. Matsvinnet bryr de sig inte om.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!