Handen darrar knappt märkbart hos fotografen Anders Alm, när han hanterar en av landets största bildsamlingar. Han är en av dem som bidrar till att göra Lea Wikströms bilddokument sökbara för kommande generationer.
Lea Wikström föddes 1888, samma år som det första malmtåget rullade in i Luleå. Hon lärde sig fotografyrket som lärling i Henny Tegströms fotoateljé på Storgatan i Luleå. 1918 etablerade hon en egen ateljé i Malmberget som hon drev fram till 1972.
Under sin 60-åriga yrkeskarriär stod Lea Wikström emot den snabba teknikutvecklingen och använde uteslutande Norks polyfotokamera i sin fotoateljé. Bildsamlingen bestod av glasplåtar som lär ha vägt åtskilliga ton.
Nu digitaliseras Lea Wikströms frusna ögonblick ur historien. Det handlar om över 100 000 fotografier. Arbetet sker i sista stund. Några glasnegativ är på väg att förstöras.
– Det är en speciell känsla att arbeta med glasplåtar. Arbetet kan tyckas vara monotont och också lite tråkigt, men ibland kan det uppstå något rent magiskt när jag hittar bilder som vid första anblicken kan uppfattas som alldagliga, säger Anders Alm.
Ett sådant ögonblick är bilden från en kaffepaus vid en översvämning vid Linaälven. Det framgår inte alltid vem som poserar på ateljébilderna, men antikvarie Anja Wrede hoppas på att få hjälp.
– Vi vill att besökare hör av sig om de sitter på information om motivet.
I augusti fick Norrbottens museum en miljon kronor från den regionala utvecklingsnämnden. Det blev till startskottet för projektet. I dag är över 40 000 fotografier och cirka 25 000 föremål tillgängliga i det nationella kulturarvstjänsten Kringla och i föremålsbasen Carlotta.
Här finns en bild på en samisk evighetskalender som kan vara tillverkad på 1700-talet. Brädbiten är 18 centimeter med ristade streck som motsvarar en dag och kryss för varje vecka. Det framgår när björnen går idé (14 oktober) och när den lämnar sitt idé (14 april).
Här finns bilder på Lars Levi Læstadius beryktade pipa, på spännen från vikingatiden och en 3d-modell från rödockragraven utanför Ligga invid Luleälven som skapats med hjälp av 200 bilder från en drönare.
– Den gör att arkeologer kan arbeta med materialet även under vintern och skapar också en möjlighet för funktionshindrade att se platser som ligger oländligt till, betonar fotografen Runar Gúdmundsson.