– Det är jättebra att man tar hjälp av oss och helt klart ett steg i rätt riktning. Men vi hade gärna sett att vi fick rycka ut direkt när larmet kommer. I stället blir det en fas där SOS ska göra en bedömning om det finns tillgängliga ambulanser, där det går en del tid. Det är ju inte värre än att vi får vända om ambulansen tar det, säger Patrik Bylin.
Anna Alm Andersson, länssamordnare för det akuta omhändertagandet, tror inte att risken för tidstapp är stor.
– SOS har ju redan kartstöd med GPS-positionering. De har överblick över var ambulanserna befinner sig hela tiden och ser därmed vilken resurs som är bäst lämpad, säger hon.
De nya rutinerna med räddningstjänsten är ett projekt som genomförs som ett test i år.
– Vi är otroligt tacksamma över det här samarbetet, säger Anna Alm Andersson.
Initiativet kom från räddningstjänsten, och verksamheten är igång sedan 1 januari. Det gäller heltidskårerna i Luleå, Boden, Piteå, Kalix, Gällivare och Kiruna, som rycker ut när det är resursbrist för ambulansen.
– De gör en första insats utifrån sin utbildning i hjärt-lungräddning, och de har också med sig hjärtstartare. I fall med akut hjärtstopp är tiden en nyckelfaktor för att rädda liv och då är det mycket värt att ha en extra "back up", säger Anna Alm Andersson, även vill poängtera vikten av att lära sig hjärt- och lungräddning.
– När det inträffar är det viktigt att någon i närheten kan påbörja räddningsarbetet. Landstinget genomför utbildningar i hela Norrbotten under vinter och våren, säger hon.
Cirka 120 fall med akut hjärtstopp där livräddning påbörjats inträffar varje år i Norrbotten.
– Tio, elva procent överlever enligt statistiken för landet. I Norrbotten är siffran lite högre.
Hur många liv som denna verksamhet kan rädda är osäkert.
– Det går inte att spekulera i. Vi ska utvärdera efter det här året.
Räddningstjänsten hade som sagt gärna sett att landstinget gått ännu ett steg längre.
– Nåja, vi börjar så här så får vi hoppas att de ändrar sig efter provperioden, säger Patrik Bylin.