– Luleå kommun har tagit det här på stort allvar och verkligen lyssnat in vilka synpunkter vi har. Sverige har tidigare fått kritik, bland annat från Europarådet, för att man inte ger nationella minoriteter och urfolk det stöd som behövs. Därför känns det här jättepositivt, säger Tobias Andersson, styrelseledamot i Luleå–Boden sameförening.
Han är en av deltagarna i den grupp som sedan i höstas arbetat med att ta fram en strategi och handlingsplaner för hur Luleå ska arbeta med nationella minoriteter. I övrigt har gruppen bestått av representanter från Finska föreningen i Luleå, Svenska tornedalingars riksförbund (STR-T), Flerspråkscentrum, förskola, grundskola och gymnasium.
Samrådet ska mynna ut i en röd tråd för hur verksamheten ska bedrivas inom barn- och utbildningsförvaltningen.
– Vi har tagit fram ett förslag på en vision, säger Viktoria Björklund, chef vid Flerspråkscentrum i Luleå.
Önskemålet är att Luleå ska ha ett antal språknoder där personalen är tvåspråkig och där man erbjuder extra språkstöd både i förskolan och grundskolan. Vilka förskolor och skolor som är aktuella är inte bestämt ännu.
– För att det ska fungera bra krävs att förskolan och skolan hålls samman geografiskt. Förslag om enspråkiga enheter diskuteras också, säger Björklund.
Till det fortsatta arbetet har man knutit Lena Huss, professor vid Uppsala universitet. Vidare ska en heltidsanställd metodutvecklare rekryteras.
Många minoritetsspråk i dag är hotade.
– Att Luleå blir förvaltningsområde kan innebära en statushöjning för minoritetsspråken och gör att fler väljer att sätta sitt barn i en speciell förskola, säger Viktoria Björklund.
Tobias Andersson tror att införandet även stärker Luleås varumärke.
– Helt klart gör det Luleå attraktivare och betyder att fler vill flytta hit, säger han.
Närhet är en viktig faktor vid val av förskola. Alla föräldrar i nationella minoriteter kommer knappast välja språknoder åt sina barn. Men Viktoria Björklund är övertygad om att införandet av noder gynnar hela verksamheten.
– Kompetensen kommer växa. Noderna blir en slags lärcentrum dit övrig personal kan vända sig och få stöd.
Införandet måste ske succesivt och verksamheten behöver en startsträcka innan den fungerar fullt ut.
– Förhoppningen är ändå att mycket kan vara på plats efter sommaren, säger Tobias Andersson.