Bodens nye kommunchef Mats Berg höjde lönen med 9 500 kronor i månaden när han lämnade samma uppdrag i Piteå, men residensstaden Luleå har Norrbottens högst betalda kommunala chefer.
Allra mest kvitterar Lulebos tillförordnade vd Anna Stina Nordmark Nilsson ut. Med 100 000 kronor i månaden klår hon till och med avgående kommunchefen Anne Karlenius med nästan 5 000 kronor.
– Det är viktiga poster och tunga uppdrag med stort ansvar. Det är inte konstigt att lönerna är uppdrivna på de positionerna. Sedan om man tittar på dem så är de ju mycket erfarna. Anna-Stina Nordmark Nilsson exempelvis har ju haft toppjobb inom det privata näringslivet, säger Lena Abrahamsson, professor i arbetsrätt vid Luleå tekniska universitet.
Hon är inte förvånad över att det är två kvinnor som toppar inkomstligan.
– Nej, sett i ett längre tidsperspektiv har andelen kvinnor på höga chefsjobb ökat markant, inte minst inom den kommunala sektorn. Det är ett medvetet arbete som genomförts över hela landet.
Hur förklarar man då att kvinnornas medellöner ändå är lägre än männens? Lena Abrahamsson pekar på traditionens makt.
– Det är nog delvis gamla värderingar som lever kvar. Det handlar om att av tradition kvinnliga ansvarsområden, exempelvis administration och socialförvaltning, värderas lägre. Det är tungt ansvar men sämre betalt, ja en sämre chefsmiljö. Det jag säger nu baseras på en undersökning som arbetsmiljöverket gjort.
Störst skillnad mellan män och kvinnors medelinkomster är det i Kiruna respektive Haparanda. I Kiruna tjänar de manliga cheferna 8 000 kronor mer i månaden än kvinnorna, medan Haparandas kvinnliga toppchefer tjänar 7 000 kronor mer i månaden än männen.
Lönespannet är stort mellan de största kommunerna och de minsta. Exempelvis har Luleås kvinnliga chefer en medelinkomst på 72 500 kronor i månaden, att jämföra med Övertorneås som har 47 000 kronor. Övertorneå är också den kommun som betalar lägst chefslöner av alla länets kommuner, i hård konkurrens med Pajala.
– De små inlandskommunerna har det tufft och det speglas av lönerna. Det är svårt att justera dem uppåt. De stora kommunerna däremot kan agera mer som företag.
47 000 i snitt för ett högt chefsuppdrag i en kommun, är det bra eller dåligt betalt?
– Svårt att säga...men jag tycker inte det är en hög lön i alla fall. Det är ett tungt ansvar och ett komplext uppdrag. I många mindre kommuner är det enorma utmaningar. Jag tycker man kan se det i att det är ganska stor rotation på de höga chefsposterna i kommunerna. Kommunchef, exempelvis. Samtidigt är det positivt med rotation. Det är alltid bra när det kommer in nytt blod i stora organisationer, säger Lena Abrahamsson.
NSD har även tittat närmare på könsfördelningen av toppchefer. Männen är i relativt knappt överläge med 54 procent mot 46. I Boden är det sämst ställt med jämlikheten. Där är 81 procent av cheferna män. När det gäller högst andel kvinnor är det Arvidsjaur och Pajala som utmärker sig med 71 procent. Notabelt är att Jokkmokk och Luleå ligger på exakt 50 procent.
När det gäller åldersstrukturen är det Gällivare som har högst medelålder med nästan 57 år. Kiruna har lägst med knappt 49. Medelåldern på en kommunal toppchef i Norrbotten: drygt 52 år.
– Det låter som normala siffror. Men jag inte tycker att åldern spelar så stor roll. Kompetensen är viktigast. Som helhet är det bra med en blandad åldersstruktur, säger Lena Abrahamsson.