Klas Dagertun, vd på Kaunis Iron, hade gärna sett en känslighetsanalys på hela Malmbanan och är inne på att det är ett lite väl stort fokus på dubbelspår. "Det kanske finns andra tekniska lösningar som kan underlätta trafiken på sträckan", säger han.
"Ett gisslantagande" kallar Kaunis Irons vd Klas Dagertun slutsatsen att gruvbolaget borde kunna vara med och betala höjda banavgifter på 120 miljoner kronor per år. Något som DN var först att berätta om.
– Vi är principiellt inte emot höjda banavgifter. Men vi är starkt kritiska mot den föreslagna modellen som ingetts till regeringen. Vi tycker att den är obalanserad. Ska jag göra karikatyr av det så är det ungefär såhär: "Järnmalmstransporter har inga eller begränsade transportalternativ och de tjänar mycket pengar. Därför får de betala hela kalaset", säger Dagertun som menar att det är orimligt att bolaget ska betala för en sträcka de inte ens kör på.
Kaunis Irons malmtåg trafikerar Malmbanan norrut från Pitkijärvi utanför Svappavaara till hamnen i Narvik.
I mars 2024 fick Trafikverket uppdraget av regeringen att se över en finansieringsmöjligheterna av ett dubbelspår mellan Luleå-Boden. En sträcka på 35 kilometer. Kostnaden, enligt nuvarande beräkningar, skulle landa på 7,6 miljarder kronor.
Klas Dagertun säger att det givetvis kan finnas fördelar även för Pajalagruvan med ett dubbelspår Luleå-Boden. En trafikinfarkt på sträckan skulle kunna slå mot hela Malmbanan.
– Vi ser absolut positivt på satsningar som stärker infrastrukturen, men det är viktigt att investeringar görs där behoven är som störst. Vi ser stora behov på Malmbanan i sin helhet. Och vi tänker att det kanske vore mer proportionerligt att titta på den norra delen av sträckan som har störst mängd gods och där vi sett störst utmaningar de senaste åren, säger Dagertun.
Hur orolig är du att det här förslaget blir verklighet?
– Jag är väl inte jättebekymrad, men det finns en oro. Regeringen har ändå givit Trafikverket i uppdrag att utreda möjligheterna. Sen finns det inte en historik av att hantera finansiering av infrastruktur på det här sättet i Sverige, säger Dagertun som gärna vill se en dialog kring mer rättvis finansiering kopplat till alla aktörer som trafikerar sträckan.
I rapporten har myndigheten landat i att de två gruvbolag Kaunis Iron och LKAB, som trafikerar Malmbanan med tyngst tåg skulle kunna få höjda banavgifter motsvarande 120 miljoner kronor per år. De pengarna skulle sedan kunna nyttjas för att betala ränta och amortering på ett lån motsvarande två miljarder kronor.
– Det innebär att man kan finansiera ett lån motsvarande 25 procent med avgifterna, sen behöver man skjuta in ett statligt anslag för att täcka kostnaderna, säger Lennart Kalander, avdelningschef för nationell planering på Trafikverket.
Lennart Kalander, avdelningschef för nationell planering på Trafikverket, understryker att det än så länge bara är en beskrivning på hur en finansiering skulle kunna göras av ett dubbelspår.
Finansieringsmetoden har aldrig använts förut, enligt Lennart Kalander.
– Det här är ett sätt att få åtgärderna genomförda snabbare, säger han.
Men rapporten är inte samma sak som ett beslut och innan höjningen kan bli verklighet så måste projektet dubbelspår Luleå-Boden bli en del av Trafikverkets nationella plan vilket kan ske efter sommaren 2025. Innan dess finns möjlighet till dialog kring finansieringen.
– Jag kan förstå Kaunis Iron och deras synpunkter, men det här är ett sätt som man kan titta vidare på och se om det finns en möjlighet att få en större nytta längs hela Malmbanan. Men det är något vi får titta på vid ett nytt regeringsuppdrag i så fall.
"Malmtransporter är den typen av transport som har bäst betalningsförmåga. Man hade kunnat lägga den här typen av kostnader på alla trafikslag. Men det här är alternativet som vi tror kan fungera. Det måste finnas en betalningsförmåga, vi får inte lägga banavgifter så vi slår ut delar av segmenten", säger Lennart Kalander.
Malmbanan trafikeras även av andra godståg (som är lättare än gruvbolagens) och av persontåg som SJ:s nattågstrafik. Trafikverket har räknat på dem i rapporten, men slutsatsen är att betalningsmöjligheten för andra trafikslag är sämre.