Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) och bostads- och digitaliseringsminister Peter Eriksson (MP) presenterade satsningen, som är en del av den nationella transportplanen, under fredagen.
– Det här är avgörande för Norrbotten och Västerbotten. I framtiden kommer det krävas bättre och modernare transporter, säger Peter Eriksson.
Järnvägen mellan Umeå och Dåva, i utkanten den västerbottniska residensstaden, kostar 1,7 miljarder och ska börja byggas i år för att vara färdig 2021. Mellan 2024 och 2029 avsätts 5,2 miljarder för Dåva–Skellefteå.
Att det blir byggstart först 2024 beror dels på att planeringsarbetet först måste göras färdigt, dels på att många stora projekt sätta i gång samtidigt, vilket kan göra kompetensförsörjningen problematisk.
Pengarna räcker heller inte för att bygga färdigt sträckan. Fyra miljarder fattas för att det ska bli järnväg till Skellefteå. En stor del av pengarna kan komma från EU när Stockholm–Haparanda tas upp som en del av korridoren Skandinavien–Medelhavet, men det kan också krävas miljardtillskott i början av nästa planperiod som börjar 2030.
Peter Eriksson hymlar inte med att han gärna hade sett en ännu större satsning på Norrbotniabanan redan nu.
– Jag hade önskat att det var mer resurser, men det har varit en tuff förhandling och det är väldigt många projekt som konkurrerar. Jag är ändå glad att vi har kommit så här långt, säger han.
Hur långt ville MP gå i förhandlingarna?
– Det vill jag inte gå in på, men alla som kämpar för Norrbotniabanan vill att den ska börja byggas så fort som möjligt. Men man får inse att det finns väldigt många andra projekt som också är viktiga.
Redan under mandatperioden 2002–2006, när Eriksson var språkrör för MP som samarbetade med den dåvarande S-regeringen, var han drivande för att Norrbotniabanan skulle börja byggas. När de rödgröna förlorade valet 2006 föll också de planerna.
– Det känns bittert när man tänker att det hade kunnat vara färdigt, inte bara till Skellefteå utan större delen till Luleå också, om vi hade vunnit valet. Skillnaden nu mot då är att det kommer börja byggas i alla fall, det kan vi säga helt säkert. Situationen är bättre än den var 2006.
Helt omöjligt är det heller inte att järnvägen mellan Umeå och Skellefteå blir färdig tidigare än planerat. Oväntande resurser kan dyka upp, antingen från EU eller om några av de andra projekten i transportplanen inte utnyttjar alla medel som tilldelats.
– Fullt möjligt. Då kan det hända att vi kan tidigarelägga projektet.
De närmaste dagarna presenterar regeringen den nationella transportplanen i sin helhet. I det förslag som lades fram av Trafikverket i höstas fanns satsningar på både Malmbanan och projektet Malmporten i Luleå hamn med.
– Norrbotten kommer inte gå lottlöst, säger Peter Eriksson.
Regeringens transportplan får kritik av budgetpartnern Vänsterpartiet. Partiledaren Jonas Sjöstedt är bland annat besviken på just satsningen på Norrbotniabanan.
– Regeringen vill satsa på stora motorvägsbyggen som ökar klimatutsläppen och fördröjer nödvändiga satsningar på Norrbotniabanan, säger Jonas Sjöstedt till TT.
V har enligt Sjöstedt inte fått vara med och förhandla om transportplanen och kommer nu inte att stå bakom den, enligt TT.