Förra sommaren var extremt varm och torr. På midsommardagen i år orsakade ett skyfall stora översvämningar i Luleå.
Tecken på klimatförändringar och att framtidsvädret redan är här? Nja, sakta i backarna.
– Det går inte att dra slutsatser av enskilda händelser. Däremot ser vi ett mönster att "extremerna" blir kraftigare och den trenden väntas fortsätta. Extremerna kommer hålla en helt annan nivå i framtiden, säger Micael Bredefeldt, klimatsamordnare vid länsstyrelsen.
Framtidsscenarier är noga kartlagda i samverkan med SMHI. Landhöjningen och den höjning av havsnivån som väntas komma tar ut varandra i norra Sverige. Den ökade nederbörden väntas ge mer vatten i Luleälven, men Vattenfall räknar med att parera detta med större magasin eller jämnare flöde.
Inte ens i ett scenario med extremt högt vatten i älven och extremt högt vatten i Bottenviken blir det kris.
– Luleå har i sina riktlinjer för klimatanpassning marginaler på både 2,5 och 3,5 meter, säger Bredefeldt.
Däremot kan allt kraftigare regn ställa till det. Den skyfallskartering som konsultföretaget DHI gjort åt länsstyrelsen visar vilka platser som är i riskzonen i framtiden. Det handlar om hårdgjorda ytor, alltså vägar, parkeringar och tätare bebyggelse som svämmar över när dagvattenbrunnar inte hinner med.
Mjölkuddsvägen och Skutviken som svämmade över i midsomras finns med. Likaså Södra hamn, där Södra hamnplan är extra utsatt, Prästgatan vid järnvägsstationen, en gångtunnel under Södra hamn-leden och Älvbrovägen på Bergnäset för att ta några exempel.
– Luleå har redan jobbat länge med att anpassa detaljplaner till detta. På Skutviken har man planerat för att vattnet inte ska samlas utan rinna ned mot "Röda havet". I Södra hamn bytte man i vintras ut en dagvattenledning just för att öka kapaciteten och minimera risken att avloppsvatten trycks upp i fastigheter, säger Micael Bredefeldt.
Ett färskt exempel på ett bostadsbygge i ett känsligt område är Kuststad i Södra hamn.
– Där var länsstyrelsen inkopplad i detaljplaneringen. Det är viktigt att man säkerställer att det inte finns kritiska funktioner i de nedre våningarna, exempelvis källare och nedgrävt garage. Det kan handla om elförsörjning eller avloppsfunktioner.
Ett annat klimathot som kommunerna arbetar med är extrem värme.
– Det är ett pedagogiskt problem att etablera den frågan här uppe. Normalt har vi ju inget problem med värme, det är ju något som många saknar, säger Bredefeldt med ett leende.
Han fortsätter:
– Jag tar ofta upp det när jag får planhandlingar. Det är viktigt att planera för grönstruktur och att skapa skyddade miljöer som kan mildra effekter av värmeböljor. Ett mindre bra exempel på det är Köpmantorget där man tog bort alla skuggande träd. Det är synd. De borde göra en återplantering..
Micael Bredefeldt anser ändå att Luleå kommun arbetar på ett bra sätt med klimatanpassningen. Enligt en nyligen utgiven enkätundersökning av Svensk försäkring och IVL Svenska miljöinstitutet är dock Boden bäst i Norrbotten – bodensarna får topprank.
– Boden är ett gott exempel. De har kommit långt när det gäller dagvattenplanering och bostadsplanering. Luleå får lägre poäng men jag tycker att poängsystemet delvis är missvisande. Vissa parametrar får för stort genomslag.
Ett antal kommuner i Norrbotten har inte svarat; Jokkmokk, Kalix och Haparanda bland annat.
– Jag vet ju att det pågår klimatanpassning i de kommunerna också. Det kan vara så enkelt att utskicket inte träffat rätt person och att det försvunnit i den kommunala postgången.
Bredefeldt har dock noterat att klimatanpassningsarbetet varierar kraftigt mellan kommunerna.
– I början var i stort sett alla på banan. Men nu börjar det bli stora skillnader mellan de som gör mycket och de som stannat av. Mönstret nationellt är att det är större och resursstarka kommuner som orkar driva de här frågorna kring dagvatten och dricksvatten.
FN:s klimatpanel IPCC väntas komma med uppdaterade klimatscenarier 2021–2022.
Vid Tuttifruttihusen i Södra hamn är Eivor Strand, 67, precis på väg hem efter en promenad. Hon har bott 20 år i området och känner sig trygg.
– Det känns bra att kommunen förbereder sig och att den gör ett gott arbete. Men jag brukar tänka att det är nyttigt med regn. Vi ska vara rädd om vattnet, säger hon.
FÖRTYDLIGANDE:
I artikeln finns en illustration i form av en karta och pilar som pekade mot de olika områdena. Pilen mot Södra hamn är placerad i vattnet utanför Tuttifrutti-husen. Det är dock bara en ungefärlig position. Exakt där föreligger inte någon hög risk för översvämning.
Rätt placering av pilen hade varit Södra hamnplan, som är extra utsatt i Södra hamn. Vilket också framgick av de olika blåa nyanserna på kartan.