Det var sent pÄ natten som tvÄ maskerade mÀn tog sig in pÄ ett boende pÄ Bergviken. Med en pistolatrapp och en kniv rÄnades tvÄ ensamkommande pojkar pÄ vÀrdeföremÄl, som mobiltelefoner hörlurar, ett betalkort och koder.
Den hÀr verklighetsbeskrivningen förde kammarÄklagare Joseph Rickens fram nÀr det var dags för slutanföranden. Han krÀvde fÀngelse för de misstÀnkta mÀnnen, 20 och 22 Är gamla.
à klagaren anförde bland annat pojkarnas utsagor, som han ansÄg vara "nyanserade och detaljrika", och som bar sanningens prÀgel.
Han framhöll Àven att de tvÄ mÄlsÀgande pojkarna kÀnt igen en tatuering, den mask som en av rÄnarna bar och klÀder.
â Jag menar att bevisningen Ă€r stark, sĂ€ger Ricken i sitt slutanförande.
Mot pojkarnas uppgifter fanns de misstÀnktas utsagor som enligt Äklagaren var korta, konstiga och motsÀgelsefulla.
De tvÄ försvararna, advokaterna Jan Wennerbrandt och Lennart Wiklund, gav om mycket för Äklagarens pÄstÄende.
â Ăr vi helt pĂ„ det klara att det faktiskt har skett ett rĂ„n hĂ€r? HĂ€r har vi bara mĂ„lsĂ€garnas uppgifter, sĂ€ger Wennerbrandt, som försvarade 22-Ă„ringen, och som kollegan i första hand krĂ€vde att Ă„talet ogillades i sin helhet.
Lennart Wiklund konstaterade att parternas berÀttelse gick "stick i stÀv" med varandra.
â DĂ„ ska det finnas annan bevisning och jag menar att utredningen inte Ă€r sĂ„ robust att den styrker mĂ„lsĂ€garnas berĂ€ttelse, sĂ€ger Wiklund.
Domen meddelas om en vecka.