Alla medborgare har inte samma förutsättningar att klara sig i rättsväsendet. Det säger Sven-Erik Alhem, Brottsofferjourens förbundsordförande och tidigare överåklagare, på besök i Luleå.
– Man kan säga vad man vill, men den som har talets gåva och kan prata förståeligt med polis, åklagare och i domstol framstår som en mer trovärdig person och har lättare att bli rentvådd. De med bokstavskombinationer har lättare att bli misstänkta för brott, åtalade och dömda för brott och en betydligt sämre förutsättning att klara sig från straff fast de skulle kunna vara oskyldiga, sade Alhem.
Brottsofferjouren i Luleå har uppmärksammat att många av dem som de kommer i kontakt med är människor med funktionsnedsättning.
– I Sverige finns lite forskning kring funktionsnedsattas brottsutsatthet, men det finns kanadensisk forskning som visar att neuropsykiatrisk funktionsnedsatta löper tre till fyra gånger större risk att bli utsatt för brott. Pågående forskning i Sverige pekar åt samma håll, de här människorna är lätta att bedra och också lura in i brottslighet. Och att de som utsätter dem för brott inte löper lika stor risk att dömas, säger Ingri Vestin, Brottsofferjouren Luleå.
Hon och Eva Forsberg, är projektledare för pilotprojektet som finansieras av Allmänna arvsfonden. Projektet handlar om att öka rättstryggheten för unga människor med ADHA, ADD och Asperger och att de ska kunna tillvarata sina rättigheter och göra sin röst hörd i rättsprocessen.
– Det vi ska göra under de här tre åren är ett nationellt utbildningspaket för de som jobbar i rättsväsende och skola för att öka kunskaperna kring funktionsnedsattas behov. Projektet ska ta fram utbildningsmetoder, analysera och utvärdera dem, säger Vestin.
Eva Larsson, generalsekreterare Brottsofferjourens Sverige, berättade att organisationen i ett tidigare projekt tagit fram ett studiematerial om brottsutsatthet och funktionsnedsättning. Brottsofferjouren i Luleås projekt kan ses som en fortsättning på det.
– Vi behövde öka vår kompetens för att ge bra stöd och där såg vi att rättsväsendet behöver mer kunskap om funktionsnedsatta.
Det finns också ett nytt brottsofferdirektiv inom EU där man pekar på att utsatta och sårbara brottsoffergrupper ska kunna göra sig förstådda och bli förstådd
Med vid presskonferensen fanns representanter från kommun, skola, polis, åklagare, advokat och tingsrätt.
Eva Larsson, sammanfattar ett lyckat projekt:
– Det är ökad samverkan och mer kunskap kring funktionsnedsattas behov.