Kusinerna som stred på västfronten

Arthur Riström blev en av de 20 miljoner som stupade i första världskriget.Hans 25-åriga liv tog slut i en drabbning i Frankrike.- Många av oss har utvandrade släktingar som deltog i kriget, säger Karl-Yngve Åkerström.

Foto:

LULEÅ2008-11-26 06:00
Han bor nu i Strängnäs men har rötter i Rånebygden och i en släkt som utvandrade till Australien, Nya Zeeland och Kalifornien.
Släkten Risstrom, som den engelska varianten blev för Riström från Prästholm, har i Australien vuxit till 400 ättlingar och utmynnat i en släktkrönika som tecknar "risstrommarnas" historia från utvandringen på 1850-talet.
Brev från slagfältet
Det är i denna släktkrönika som det berättas om alla Risstroms som deltog i de stora krigen för sitt nya fosterland. Där finns också breven hem från slagfältens Europa.
- Som soldater under primitiva förhållanden var australiska förband oöverträffade men de brydde sig inte mycket om traditionell militär disciplin. Det blev många kollisioner med brittiska officerare av traditionell överklass, säger Karl-Yngve Åkerström.
Två kusiner
I släkten Riström från Rånebygden fanns två kusiner som deltog på brittisk sida i första världskriget. Stan Ristrom var en av dem och han tillhörde en australisk bataljon i Frankrike.
- Det var naturligt för den andra generationen födde i Australien att ställa upp när man upplevde att brittiska imperiet var hotat. Flera av Stans kusiner låg som frivilliga vid Västfronten, säger Karl-Yngve Åkerström.
Alla kom inte hem till Australien igen. Stans kusin Arthur stupade knappt två månader innan stilleståndet och ligger begravd på krigskyrkogården vid Bellicourt tillsammans med 305 andra australier.
- Det finns flera brev från soldaterna bevarade. De är typiska soldatbrev, skrivna med blyerts och svårläst skrivstil i troligen obekväma ställningar. De har under åren blivit kraftigt tummade. Banden med nära och kära var viktiga. Samtidigt kände soldaterna vid fronten krav på sig att vara tåliga och inte oroa sina anhöriga, säger Karl-Yngve Åkerström.
Fick tårar i ögonen
Det skrevs inte i breven om massanfallen genom leran under våldsam artillerield, om kulspruteelden som täckte ett taggtrådsfyllt och minerat ingenmansland. Döden förträngdes.
- Brevcensuren såg också till att hemmafronten inte fick veta sådant som kunde sabotera stridsmoralen eller avslöja krigshemligheter.
Karl-Yngve Åkerström har gått på djupet i sin australiska släkts historia och om de unga männen som hamnade i det stora kriget.
- Jag får tårar i ögonen när jag ser Stans skolfoto från 1890-talet, en liten skola som vi besökte för några år sedan. Flera av pojkarna lät värva sig och flera stupade.
Metodister och helnykterister
Även om soldatbreven censurerades, så ser Karl-Yngve Åkerström hur kaoset vid fronten skiner igenom och hur lätt en menigs soldatliv vägde. Mitt i kriget finns också klassamhället, klasskillnaderna mellan befäl och meniga.
- Soldatens familj och fasta punkt blir det egna förbandet. Många sårade låter sig skrivas ut halvläkta till eländet vid fronten av lojalitet med sina kamrater och tryggheten bland dem.
Det var tre bröder som utvandrade från Prästholm i mitten av 1800-talet och bosatte sig i Australien, Nya Zeeland respektive Kalifornien efter några år till sjöss på små fartyg i Söderhavet.
- De blev farmare, hantverkare eller affärsmän och fullföljde frikyrkoarvet från Norrbotten och axlade ansvarsfulla uppgifter inom metodistkyrkan. De flesta var helnykterister och deras avkomlingar är så ännu i dag, säger Karl-Yngve Åkerström som deltagit i en av Risstrom-släktens årliga träffar.
BAKGRUND

Första världskriget kallades av sin samtid det stora kriget och var en världsomspännande militär konflikt från den 28 juli 1914 till den 11 november 1918.
Kriget utkämpades mellan å ena sidan centralmakterna, med Tyskland, Österrike-Ungern, Osmanska riket och Bulgarien, och å andra sidan ententen med bland annat Storbritannien, Frankrike, Ryssland (fram till freden i Brest-Litovsk år 1918) och Italien (från år 1915). USA inträdde i kriget 1917 på Ententens sida.
Kriget hade sin direkta bakgrund i skotten i Sarajevo, då den serbiske nationalisten Gavrilo Princip sköt ihjäl den österrikiske ärkehertigen och habsburgska arvtagaren Frans Ferdinand på en gata i Bosniens huvudstad Sarajevo.
Från Österrike-Ungerskt håll framfördes hårda krav till Serbiens ledning, bland annat om att Österrike-Ungern skulle få skicka representanter till mordutredningen. Då Serbien vägrade att möta alla krav förklarade man landet krig den 28 juli 1914.
Första världskriget ledde till upp emot tjugo miljoner militära och civila dödsoffer och fick stora politiska konsekvenser i främst flera länder i Europa och Mellanöstern.
Var skulden och orsaken till krigsutbrottet ligger har diskuterats intensivt. I en av artiklarna till fredstraktaten, artikel 231, slog segrarmakterna fast att det var Tyskland som ensamt var ansvarigt för kriget och dess följder.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om