Kvalificerad eller inte - det är frågan

Med anledning av den nya utformningen av deklarationsblanketter i årets deklaration finns det ånyo anledning att ställa sig frågan om aktierna i ett fåmansföretag är kvalificerade eller inte.

För deklarationen spelar det roll för vilken deklarationsblankett som ska användas; K10 för kvalificerade andelar och K12 för icke kvalificerade andelar. Bedömningen ska göras redan innan man väljer blankett. Därtill kommer att beskattningen exempelvis på en utdelning kan variera mellan 20-57 procent beroende på om det är ett kvalificerat innehav eller inte.

De så kallade 3:12-reglerna tillämpas på kvalificerade andelar i fåmansföretag och innebär att en viss del av en utdelning eller kapitalvinst vid försäljning ska hänföras till inkomst av tjänst med en skattesats om 20-57 procent. För icke kvalificerade onoterade aktier gäller en proportionell skattesats om 25 procent.

Det är alltså vid en utdelning eller kapitalvinst skattemässigt av avgörande betydelse om man är inne eller utanför 3:12-systemet.

Ett fåmansföretag har man som regel om fyra eller färre personer äger mer än 50 procent av rösterna för aktierna i ett aktiebolag. Det finns även en utvidgad definition som betyder att även flera ägare som är aktiva i aktiebolaget kan bedömas inneha kvalificerade aktier, de ses nämligen som en och samma aktieägare, den så kallade "buntningsregeln".

För varje aktieägare ska göras en bedömning av huruvida dennes aktieinnehav är kvalificerat eller ej. Enligt förarbetena till inkomstskattelagen är aktierna kvalificerade om ägaren har haft stor betydelse för vinstgenereringen i fåmansföretaget.

I så fall anses denne vara verksam i betydande omfattning, dvs. denne anses inneha kvalificerade aktier och 3:12-systemet är tillämpligt.

Bedömningen av huruvida man som ägare av andelar i ett fåmansföretag innehar kvalificerade aktier eller ej kan vara mycket svår att göra. Från praxis kan man lyfta fram fastighetsförvaltning och värdepappersförvaltning som två särskilt svårbedömda områden.

I ett avgörande har exempelvis ansetts att en aktieägande VD i ett fastighetsförvaltande fåmansföretag var kvalificerat verksam eftersom denne var med och fattade för bolaget avgörande strategiska beslut.

I fallet var det två ägare som tillsammans ägde hälften vardera av aktierna i ett fåmansföretag vars verksamhet bestod i att äga och förvalta fastigheter. Båda ägarna delade lika på ansvaret i bolaget samt tecknade firman. Den ena var därtill vd.

Båda ägarna hade heltidstjänster på annat håll och tog heller inte ut någon lön ur bolaget. Under en nioårsperiod hade man förvärvat 30 fastigheter samt avyttrat tolv. Bolaget hade en anställd på heltid men i övrigt hade fastighetens skötsel och underhåll köpts in externt. Delägarna hade veckovis haft avstämningsmöten där man tagit ställning till frågor rörande byte av hantverkare, fakturor och offerter.

Skatteverket ansåg att delägarna varit verksamma i betydande omfattning.

Länsrätten gjorde emellertid motsatt bedömning. Ärendet hamnade hos Kammarrätten i Jönköping vilken ansåg att aktier normalt är att anse som kvalificerade när delägare till fastighetsbolag väljer att löpande och aktivt ta del i bolagets skötsel istället för att lämna över förvaltningen av bolagets samtliga angelägenheter till externa förvaltare.

Rättens ledamöter ansåg att eftersom delägarna varit delaktiga i beslutsfattandet vid försäljningen av vissa delar ur fastighetsbeståndet fick de anses haft stor betydelse för vinstgenereringen i bolaget och att aktierna således var kvalificerade.

Domen går delvis emot ett annat fall där två delägare med stor vinst avyttrade ett fastighetsförvaltande aktiebolag. Trots att delägarna varit aktiva i samband med försäljningen ansåg rättens ledamöter att en vinst som till största delen hänför sig till en allmän värdestegring på fastighetsområdet ej kan direkt hänföras till delägarnas arbetsinsats och att en sådan vinst således ej innebär att andelarna anses kvalificerade.

I ytterligare ett fall ansågs att 2,5 timmars arbetsinsats per år ej kan innebära att ägarna haft stor betydelse för vinstgenereringen i bolaget.

I ett annat fall var ägaren vd, styrelseledamot och firmatecknare i ett fastighetsförvaltande fåmansföretag men hade även ett annat heltidsarbete. Då hans arbete i bolaget var av "enklare art" och med hänsyn taget till nivån på hans arbetsinsats ansågs denne inte vara verksam i betydande omfattning.

Ungefär motsvarande bedömning görs beträffande värdepappersförvaltning. Till exempel ansågs en ensam ägare och styrelseledamot i kapitalförvaltande bolag inte verksam i betydande omfattning då hans arbetsinsats bedömdes vara begränsad.

I ett annat fall var det frågan om en ensam ägare och styrelseledamot i ett kapitalförvaltande bolag som hade heltidssysselsättning i annat bolag och bolagets administration sköttes externt. Ägaren befanns inte vara verksam i betydande omfattning.

Vidare finns ett fall där tre fjärdedelsägande och normalt styrelsearbete i kapitalförvaltande och värdepappershandlande bolag ej ansågs utgöra verksamhet i betydande omfattning.

Den omständigheten att bara ett tiotal transaktioner under sex år hade skett i samarbete med utomstående expert medförde inte verksamhet i betydande omfattning.

I ett avgörande skedde förvaltning diskretionärt och ägarna gav cirka en gång vartannat år instruktioner om ändrad investeringsinriktning på så sätt att 1 - 2 fonder byttes ut. Ägarna befanns inte verksamma i betydande omfattning.

Däremot har styrelseledamöter i bolag utan VD ansetts verksamma i betydande omfattning

På samma sätt har bedömningen gjorts då delägaren utfört tjänster till bolaget motsvarande arvode om minst 600 TKr per år. I det fallet ansågs delägaren bedriva verksamhet i betydande omfattning.

Slutligen finns ett fall där det förelåg ett aktieinnehav om endast 1,7 % men specialistkunskaper hos delägaren ändå medförde att denne ansågs verksam i betydande omfattning.

För den som trodde att det var enkelt att bedöma om aktierna är kvalificerade eller ej visar praxis - i synnerhet på fastighets- och kapitalförvaltningsområdet - hur komplicerat det i själva verket är. Eftersom man som delägare i ett onoterat aktiebolag i årets deklaration ska välja K10 eller K12-blankett aktualiseras frågan om man är kvalificerad eller ej.