Löftet gavs av kommunalrådet Yvonne Stålnacke i samband med en debatt på Lillan som kvinnojouren arrangerade på söndagen om kvinnor och flickors villkor i Luleå.
– Som det är nu vet vi inte hur verksamheten ser ut efter december, sedan ska ett nytt beslut tas. Vi lever år för år och det ger ingen trygghet, sade Eva Engman, från Luleås kvinnojour före debatten startade.
Samtliga partier sade sig vara för en långsiktig finansiering, över en mandatperiod. Kristdemokraternas Anette Asplund föreslog en statlig fond som kvinnojourerna kunde söka pengar från.
Yvonne Stålnacke velade inte när hon fick mikrofonen.
– Det ska inte vara något problem med en treårig finansieringsplan. Våra budgetar läggs över tre år. Vi är tydliga med att vi tycker att kvinnojouren, tjejjouren och Freda-mottagningen är viktiga verksamheter, sade hon.
– Ett mycket bra besked, konstaterade kvinnojourens Mildred Hedberg.
En annan fråga var om partierna kunde tänka sig en bostadsbank med ett tiotal lägenheter, öronmärkta för våldsutsatta kvinnor. Detta eftersom Iris bara under 2013 tvingades neka 17 kvinnor hjälp med bostad på grund av bostadsbristen.
Moderaternas Sana Suljanovic föreslog någon slags andrahandsförmedling, medan de flesta partierna menade att det var en svår balansgång eftersom det är bostadsbrist och det finns fler utsatta grupper.
Vänsterpartiets Monica Carlsson vände på problemet och fick applåder:
– Varför i hela världen ska en kvinna som blir angripen tvingas flytta? Borde inte den som attackerar få flytta på sig i stället?
Ytterligare en fråga var vad politikerna ville göra för att fler kvinnor ska känna sig tryggare att gå ut på kvällstid. Miljöpartiets Annika Eriksson föreslog satsning på belysning men också på utbildning medan Folkpartiets Katarina Leinikka konstaterade att hemmet är den farligaste platsen för kvinnor.
– Vi vill ha fri kollektivtrafik. Det är en trygghet för kvinnor att veta att de alltid kan ta sig hem, sade Rättvisepartiets Ulrica Hermansson.
De delade turerna och större påverkan av genuspedagogik i den kommunala verksamheten var andra frågor som var på tapeten. Kvinnojouren lyfte fram Umeå som en kommun som under lång tid låtit genusperspektivet påverka beslut och verksamheter.