Socialdemokraternas interna "dialog" rörande Nato Àr inne i sitt slutskede, med ett sista digitalt stormöte för medlemmarna den 12 maj.
Samtidigt Àr alltfler S-företrÀdare kritiska rörande den blixtsnabba processen som de menar saknar demokratisk förankring. Sidoorganisationer som SSU, S-kvinnor och Tro och solidaritet sÀger öppet nej till Nato, liksom partidistrikten i SkÄne och TrollhÀttan.
NÄgra besked Àr dÀremot inte att vÀnta frÄn Norrbottens distriktsordförande Fredrik Lundh Sammeli (S), som Àven sitter i högsta partistyrelsen.
â Det har aldrig varit tanken med vĂ„r sĂ€kerhetspolitiska dialog att enskilda partidistrikt ska ta stĂ€llning för eller emot. Det finns inget samlat âbeskedâ som ska lĂ€mnas, sĂ€ger han inför partistyrelsens slutliga beslut den 15 maj.
Ăven lĂ€nets S-toppar Ă€r knĂ€pptysta i debatten. Norr Media skickade ut en snabbenkĂ€t kring NatofrĂ„gan till 15 kommunalrĂ„d och regionrĂ„d â endast avgĂ„ende Tommy Nilsson i Kalix Ă„terkom.
â Jag har varit emot Nato men börjat svĂ€nga till för, dĂ„ sĂ€kerhetslĂ€get har försĂ€mrats och Ă€ven Finlands stĂ€llningstagande ser ut att förĂ€ndras, sĂ€ger han.
Ăver 90 procent av Socialdemokraternas medlemmar bojkottar partiets âdialog-mötenâ om Nato, enligt Dagens Nyheter. Tiden för att förankra ett medlemskap hos S-medlemmarna hĂ„ller pĂ„ att rinna ut och frĂ„gan splittrar nu partiet.
De senaste opinionsmÀtningarna frÄn Aftonbladet/Demoskop visar att knappt varannan S-vÀljare vill gÄ med i alliansen.
Kritiker som den stridbare Göran Greider, Dalademokratens chefredaktör, menar dĂ€rför att den sĂ€kerhetspolitiska dialogen endast Ă€r ett âspel för galleriet" och en frĂ„ga för "partieliten", en analys som delvis delas av statsvetaren Simon Matti vid LuleĂ„ tekniska universitet.
â Klart att processen har gĂ„tt fort. Raskt marscherat av S, och med sĂ„ lite tid finns ingen möjlighet att ha en djuplodande dialog med medlemmarna, ordna seminarier med mera.
ĂndĂ„ vĂ€ljer S att kalla det för just âdialogâ?
â Ja, sĂ„ tenderar partier att göra. Det Ă€r min bild av hur politik fungerar i allmĂ€nhet. Partierna Ă€r i mĂ„nga fall inte interndemokratiska utan snarare toppstyrda.
Simon Matti menar att partiledningar pÄ riksnivÄ har ett övertag vad gÀller kunskap och stöd frÄn sina staber i exempelvis NatofrÄgan, medan fritidspolitiker och medlemmar inte alls Àr lika insatta i frÄgorna.
â Till slut utvecklas partierna till oligarkier, med en âklickâ i partitoppen som bestĂ€mmer.
Samtidigt menar han att den breda förankringen hos sÄvÀl partimedlemmar som svenska folket i allmÀnhet inte borde kunna offras, nÀr S stÄr inför en sÄ total kovÀndning i sÀkerhetspolitiken.
â NatofrĂ„gan har mycket större dignitet Ă€n, sĂ€g, att höja skatten pĂ„ bensin ett par kronor. Det hĂ€r Ă€r snarare i linje med EU-medlemskapet och kĂ€nns mer som en folkomröstningsfrĂ„ga, Ă€n en intern frĂ„ga för S.
ApropÄ folkomröstning har endast V vÀckt det kravet.
â Jag Ă€r inget jĂ€ttefan av folkomröstningar men ser man till historien Ă€r det logiskt. Dessutom vore det ett bekvĂ€mt sĂ€tt för S att slippa den partiinterna frĂ„gan som riskerar att lĂ€mna surt efter sig, sĂ€ger Matti.
Men S har redan avvisat folkomröstningsidĂ©n och debatten om âskenprocessenâ kan nu skada partiet, om trogna vĂ€ljare i stĂ€llet röstar pĂ„ Nato-kritiska V eller MP i höstens val.
â Det kommer finnas S-vĂ€ljare som vĂ€nder sig sĂ€rskilt till V nu, samtidigt som S hoppas pĂ„ att det kan tillkomma andra vĂ€ljare ocksĂ„. Men hur ett beslut tas emot har sannolikt ocksĂ„ mycket att göra med vilka reaktioner som kommer frĂ„n omvĂ€rlden. Det kan bli avgörande.
Somliga politiska kommentatorer tolkar det som att den snabba Nato-processen sker för att S vill slippa frÄgan under valrörelsen?
â Det Ă€r möjligt. Men om partiet nu tar beslut om ett Ja till Nato och opinionen Ă€r för det, dĂ„ hade de kunnat driva den linjen fortsatt inför valet. Samtidigt tror jag att S vill vara handlingskraftiga och visa att de klarar av att styra landet Ă€ven nĂ€r det krisar i omvĂ€rlden, sĂ€ger Simon Matti.