– Ingenting tyder på det. De data vi sett tidigare och de saneringar som gjorts av lindrigare utsläpp har varit driftbetingade. Det lär inte behövas några ytterligare reningsanläggningar, säger David Berggård, miljöingenjör vid länsstyrelsen.
Det är annars fallet i Västerbottens inland, där konkursade Lappland goldminers gruvor i Blaiken och Svärtträsk läcker miljögifter. Samhället tvingas betala miljonbelopp varje år för gruvsaneringen.
– Det handlar om sulfidmalmsgruvor. Där finns alltid en risk för att påtagligt förhöjda svavelhalter och metallhalter ställer till stora problem. Kaunisvaara däremot är en järnmalmsgruva och där är förutsättningarna bättre, säger David Berggård.
Northland resources har deponerat 18,7 miljoner kronor för att städa upp efter sig – en säkerhet som beslutades av dåvarande Gränsälvskommissionen.
– Enligt deras kalkyler ska summan räcka för de efteråtgärder som behövs. Exempelvis gråbergsupplag som ska täckas av morän och områden som ska återbesås. Det är svårt att överblicka om det räcker, säger David Berggård.
Han drar paralleller till när Inexa profiler i Luleå gick omkull.
– Då tog en konkursförvaltare över driften och genomförde vissa effektiviseringsåtgärder och skyddsåtgärder på området. Sedan följde en demonteringsfas när anläggningsdelar såldes för att konkursförvaltaren skulle få in pengar. Därefter blev det fråga om sanering. Något liknande lär säkert bli fallet i Kaunisvaara om Northland går i konkurs.