De negativa resultaten i Pisa-undersökningen förvånade inte läraren Kristoffer Nordekvist, 31. Han anser att resultat i skolan tar tid att förändra. Han hoppas att det negativa inte ska tynga skolan, utan att man ska rikta in sig på att bli bättre.
– I den politiska debatten pekas det bara på fel. Pisa mäter breda ämnen som är oerhört viktiga kunskapsområden för Sveriges ekonomi och industri. Det är viktigt att lyfta fram att resultaten går att ändra. Det finns mycket positivt att lyfta fram i svensk skolan, eleverna är bra i engelska, samhällskunskap och digital kompetens. Vad gör man där och inte i andra områden? säger Nordenkvist.
Könsskillnaderna
Den stora skillnaden mellan pojkars och flickors resultat handlar som hur skolan lagt upp arbetet enligt Nordekvist.
– Det krävs att eleverna planerar sin skolgång och hur de ska lägga upp arbetet själva. Det handlar inte bara om kunskaper utan också om förmåga. Den som är bäst förberedd har bäst förutsättningar att klara sig bra. Flickor utvecklas tidigare är pojkarna och har en fördel av det. Det här sättet att arbeta liknar övriga samhället mer än katederskolan. Vi måste ge pojkarna verktyg att klara det.
Skillnaderna mellan de som presterar bäst och sämst har ökat framför allt i läsförståelse och naturvetenskap. Det är de lågpresterande eleverna som backat mest.
– Jag tolkar det som att det beror på att Sverige har en mer segregerad skola, skolor har inte samma blandning av elever som förr. Det är svårt för elever med samma förutsättningar att hjälpa varandra att gå längre.
Elever som har samma förförståelse inte kommer att stöta på lika många motargument och det minskar deras chanser att pröva sin kunskap.
Lärarens ansvar
Läraren har stor del i att utmana eleverna, men Nordekvist säger att mycket av jobbet i skolan görs tillsammans med andra elever.
– I arbetslivet löser man sällan ett problem själv, det gör man tillsammans med andra och tillsammans får man bättre resultat.
En stor del i förklaringen till de dåliga resultaten ligger i inställningen till skolan, säger han. Att föräldrar söker ledigt för struntsaker är ett exempel på den.
– Vi som föräldrar har en viktig roll. Att fråga barnen vad de gjort i skolan och engagera oss är viktigt för att de ska inse vikten av utbildning.
Ingen betygstävlan
Betygen i nian är inte alltid nog sporre för eleverna att plugga. I Luleå kommer de flesta in på det gymnasieprogram de söker, det är få program där man tävlar genom betygen.
– Eleverna ser inte alltid någon mening i att göra läxor för att höja sina betyg. Samhället har inte nog lyft att utbildning är nyckeln till framtiden. Det här är inte bara en fråga för regeringen eller för skolan, inställningen till utbildning är något vi måste arbeta med tillsammans.