Sunderbyskolan i Luleå.
När vi träffar Ann-Louise Lindström på Sunderbyskolan i Luleå städas och rensas det för fullt i klassrummet. I fredags började sommarlovet och det var dags för henne att säga hejdå till ännu en trea.
– Att släppa dem efter tre år, det känns jättemycket. Det är mina barn, och jag tror de känner det. Så det var jobbigt för alla här inne i fredags, säger hon.
Vidare berättar Ann-Louise att hon fortfarande har en god relation med många av sina tidigare elever. Några såg hon ta studenten i år och när hon träffar dem på stan är hon fortfarande "Fröken".
– Det är det som är så fint med det här jobbet. På något sätt har man gjort något intryck, när de känner igen en när de är 25, säger hon.
"Man får så mycket glädje", säger Ann-Louise Lindström om att vara lärare.
Sedan 2004 har hon arbetat som lärare, ett yrke hon valde efter att hon som föräldraledig stötte på sin egna gamla lärare på stan.
– Det var en gammal svenskalärare som sa det till mig, att jag borde bli lärare. Så jag började plugga när jag var mammaledig med min son.
Hon har även arbetat på mellanstadiet, men det är på lågstadiet Ann-Louise trivs som bäst.
– De är så formbara. Man bygger upp den här relationen i tre år, och sen i trean då skördar man frukten av det. Det är fint.
Ann-Louise Lindström och hennes kollega Anna Edin som arbetar som fritidspedagog på Sunderbyskolan. "Hon är rolig och stöttande. Vi har högt i tak och kan prata om allt", säger Anna Edin, som arbetat med Ann-Louise sedan 2015.
I maj var hon en av de pedagoger som fick stipendium för sin insats i skolan efter att ha nominerats av föräldrar i klassen. I nomineringen lyfte de fram att hon ger varje elev, oavsett förutsättningar, möjlighet att lyckas. De skriver också att hennes engagemang och insatser har ökat både elevernas självförtroende och motivation.
– Jag blev jätteöverraskad, men det känns jätteroligt, säger hon om priset.
Stipendiet blev ett kvitto på de relationer hon byggt upp under sina år som lärare, med såväl vårdnadshavare, kollegor och eleverna, berättar hon.
– Jag tror att det är A och O i skolan att ha en fin relation.
Hon får många teckningar från eleverna.
Inför den här sommaren städar inte Ann-Louise Lindström för att ta emot en ny klass. Till hösten har hon tagit tjänstledigt och flyttar till Stockholm för att komma närmare familjen.
Hon förklarar att en god relation med både eleverna och deras föräldrar skapar trygghet i skolan, något hon ser kommer bli ännu viktigare i det samhälle vi har i dag.
– Det tror jag är absolut nödvändigt nu. Vi lever i ett hårt klimat, säger hon och syftar bland annat på rapporteringen om unga som rekryteras in i gängkriminaliteten.
För att skapa arbetsro och trygghet i klassrummet arbetar Ann-Louise mycket med tydlighet, struktur och att vara lyhörd.
– Det blir ett jättefint klimat, så det tror jag är oerhört viktigt.
När hon får frågan om vad som inspirerar henne som lärare kommer svaret snabbt:
– Barnen. Alla dagar i veckan.
– Deras vetgirighet, nyfikenhet, att de är glada och att vi har kul, tokigheter och allt möjligt.
Om du fick fria händer– vad skulle du vilja förändra i skolan för att ännu fler barn ska lyckas?
– Mer personal och inte så stora klasser. Jag har alltid känt att 22 är perfekt. Men nu börjar vi komma upp i de här 30-klasserna, det är stort och det är riktigt tufft i skolan i dag när det är sådan klasser. Jag skulle säga att det är snudd på omöjligt att hinna se alla elever varje dag. Det finns många unga lärare nu och man vi behålla dem och att de ska tycka att jobbet är fantastiskt, men det är slitigt.
Vad skulle du vilja säga till någon som funderar på att bli lärare i dag?
– Att det är ett fantastiskt yrke med så mycket glädje, säger Ann-Louise Lindström.