Lärarlönelyftet blev ett sänke

Lärarlönelyftet som innebär pengar till vissa lärare, när andra blir utan, skapar en känsla av ett b-lag bland lärarna. Nu kräver också rektorerna att politikerna ger kompensation för löneskillnaderna.

GYMNASIELEDNINGEN. Gymansierektorerna vill i nästa löneprocess få tillräckligt med pengar för att reducera de löneskillnader som lärarlönelyftet skapat till nivåer som speglar de verkliga skillnaderna i engagnemang och kompetens.

GYMNASIELEDNINGEN. Gymansierektorerna vill i nästa löneprocess få tillräckligt med pengar för att reducera de löneskillnader som lärarlönelyftet skapat till nivåer som speglar de verkliga skillnaderna i engagnemang och kompetens.

Foto: Johan Söderlund

LULEÅ2016-10-24 21:00

Statens satsning på pengar till lärare och pedagoger i förskola och fritidshem har skapat spänningar framför allt i skolvärlden. Lönepåslaget, som ges på i genomsnitt mellan 2 500 och 3 500 kronor, är formulerat så att de endast får ges till ungefär 40 procent av lärarna.

Att vissa lärare fått ett påslag på 2 500 kronor i månaden, och andra inte fått något, har gett dem som blivit utan en känsla av "siste lärare". Det säger Roland Hagelind, ledamot i Lärarförbundets styrelse i Luleå.

– Det finns ett stort missnöje. Lärare känner sig nedtryckta och degraderade av reformen. Idag tycker jag inte att något av facken borde tagit emot de här pengarna under de premisserna. Nu vill vi att politikerna ska kompensera dem som inte kom ifråga nu.

I det sistnämnda har Lärarförbundet också rektorerna vid gymnasieskolan och gymnasiechefen med sig i. I ett brev till politikerna i barn- och utbildningsnämnden skriver gymnasieledning att reformen har skapat spänningar i organisationen.

"Lärarlönelyftet innebär ett markant avsteg från vår lokala lönebildningsprocess, eftersom kriterierna inte varit kända i förväg och att även mycket väl presterande medarbetare blir utan löneökning."

De anser att de löneskillnader som reformen skapat inte upplevs som motiverade av medarbetarna."

Så skriver de: "Noll kronor i lönepåslag i våra egna ordinarie löneprocesser är en extrem åtgärd."

Anna Nilsson rektor vid gymnasieskolan säger att hon hade velat fördela pengarna på ett annat sätt.

– Det här riskerar att lärarna känner det som att det indelas i A, B, och C-lag. Jag har fått reaktioner från besvikna lärare, utmärkt duktiga lärare, som inte fått pengar utifrån de kriterier som de ska fördelas efter.

I Luleå har det varit rektorerna som fördelat pengarna utifrån de kriterier som angetts. I brevet vill gymnasieledningen som kompensation för reformen ha större flexibilitet med lön för nyanställda. Man skriver också:

"Utrymmet i kommande ordinarie löneprocess behöver vara tillräckligt stort för att kompensera för Lärarlönelyftets konsekvenser inom lärargrupperna och reducera inbördes löneskillnader lärare emellan till nivåer som verkligen speglar skillnaderna i engagemang, ansvarstagande och kompetens."

Kriterier lärarlönelyftet

FAKTA

Läraren ska ha:

tagit särskilt ansvar för att utveckla undervisningen genom kollegialt lärande i former som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet,

med stöd av formell utbildning på avancerad nivå utöver lärarexamen eller förskollärarexamen förbättrat undervisningens innehåll, metoder och arbetssätt,

tagit särskilt ansvar för att stödja lärar- eller förskollärarstudenter och kollegor som är nya i yrket eller tagit särskilt ansvar för att utveckla ämnen eller ämnesövergripande områden, eller

tagit särskilt ansvar för särskilt komplicerade undervisningssituationer.

Det är tillräckligt att pedagogenen uppfyller ett av de fyra ovanstående kraven.

Källa. Skolverket

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om