Juni 2008: Dåvarande byggnadsnämnden i Luleå kommun beviljar Lindfors bygglov för om- och tillbyggnad av sin stuga på Lulnäsudden, som han köpt 2007.
Mars 2009: Husbygget stoppas av kommunen. Tjänstemännen ska mäta huset och se om bygget följer bygglovet. Försvarsmakten har inte tillfrågats i ärendet trots att bygget ligger under bullermattan. Senare i mars häver kommunen byggstoppet. Man konstaterar att huset blivit större och att man borde remitterat ärendet till F 21, men att det fortfarande kan räknas som en tillbyggnad. F 21 överklagar bygglovet till länsstyrelsen och kräver att huset ska rivas.
Maj 2010: Tobias Lindfors åtalas för miljöbrott. Han har schaktat och slyröjt på stranden i samband med husbygget.
Läs mer: Efter åtta år - kommunen godkänner bygglovet
April 2011: Länsstyrelsen beslutar att byggnaden överskridit reglerna om högst 60 kvadratmeter med 25 kvadratmeter. Loftet är 1,90 m högt och räknas därmed som boarea. Lindfors överklagar till regeringen. Han anser att takhöjden är 1,89 m på loftet.
November 2011: Tobias Lindfors döms till 33 000 i dagsböter av Luleå tingsrätt för brott mot områdesskydd och otillåten miljöverksamhet. Domen överklagas till hovrätten.
Juli 2012: Regeringen avslår Lindfors överklagan och går på länsstyrelsens linje. Lindfors överklagar till Högsta förvaltningsdomstolen.
Mars 2013: Hovrätten friar Lindfors på en av två punkter. Området anses inte haft områdesskydd när Lindfors röjde och böterna sänks till 22 000 kronor.
Mars 2013: Högsta förvaltningsdomstolen nekar Lindfors prövning.
Juni 2013: Byggnadsnämnden beslutar att Lindfors hus måste rivas inom sex månader. Detta trots att kommunalrådet Karl Petersen personligen vädjat om man ska försöka hitta en lösning.
September 2013: Länsstyrelsen river upp beslutet om rivning. Länsstyrelsen anser att nämnden missat i hanteringen då man inte tagit ställning till utformningen av vindloftet. Stadsbyggnadskontorets kontrollmätning visar att loftet är 1,89 m.
Läs mer: Försvaret över nytt beslut
Oktober 2013: Försvaret yttrar sig igen. Kravet om rivning står fast.
Februari 2014: En splittrad byggnadsnämnd beslutar återigen att huset ska rivas. Lindfors överklagar till länsstyrelsen.
December 2014: Länsstyrelsen avslår överklagan. Lindfors överklagar till mark- och miljödomstolen.
Juni 2015: Mark- och miljödomstolen undanröjer rivningsbeslutet. Domstolen anser att det handlar om en ersättningsbyggnad som varken påverkar eller ändrar markanvändningen, samt att bruksarean för huset ligger inom ramen för vad som är godkänt. Ärendet skickas tillbaka till kommunen.
Maj 2016: Miljö- och byggnämnden kommer att godkänna bygglovet.