Utredningen visar att det finns ett stort behov av professionella lavinprognoser, både hos turister och de som är yrkesverksamma i fjällen; renskötare, polisen, fjällräddare, guider, turismentreprenörer och naturbevakare exempelvis.
– De behöver det för att kunna föra vidare lavininformation till allmänheten och för att hantera risker i det egna arbetet, säger Stefan Mårtensson.
Det paradoxala är att det i dag till stor del är just dessa yrkesgrupper som kommunicerar ut information om lavinfara till allmänheten.
– Informationen är av tvivelaktig kvalitet. Det bygger på att de själva letar reda på information och själva bedömer om den är riktig och aktuell. Det är en kunskap som få besitter. Frågan är om ens någon av oss klarar det vid alla tillfällen.
Stefan Mårtensson menar att situationen är livsfarlig och Sverige måste få en ändring till stånd.
– Säg att en skidanläggning bedömer lavinfaran till en etta på skalan. De är ju nöjda då. Det betyder att de har gjort ett bra jobb. Men vad de talar om finns 100 meter från det pistade området. I den fria naturen kan det i själva verket vara en fyra. Det är bedräglig information. Rent farlig.
Utredningen visar också att bara en av fem fjällturister anser att informationen om lavinfara, som i dag officiellt sköts av SMHI och Svenska liftanläggningars organisation, är enkel att hitta.
– Systematiska lavinprognoser är ett krav som funnits länge. Nu måste Sverige skaffa sig en lavinvarningstjänst. Alla länder med behov har en, till och med Finland trots att de inte har några berg.
Förutom den tyngsta aspekten att rädda människoliv, tror Stefan Mårtensson att samhället skulle spara pengar.
– En räddningsaktion kostar polisen stora pengar. Om man kan undvika några sådana aktioner per år sparar man snabbt in vad arbetet med lavinprognoser kostar.
Stefan Mårtensson och LTU har nyligen deltagit i ett treårigt internationellt projekt för att ta fram säkrare lavinprognoser.