Den röda pricken anger platsen dÀr fiskodlingen ska byggas. Marken bestÄr av skog och Àgs av HushÄllningssÀllskapet.
â Jag kĂ€nner mig trygg. Vi fick bra förklaringar, sĂ€ger Anders LĂ„ngström, som bor pĂ„ andra sidan 97:an, cirka 450 meter frĂ„n marken dĂ€r anlĂ€ggningen planeras.
Enligt konsulten Erik Olovsson, som utrett etableringen pÄ uppdrag av HushÄllningssÀllskapet, Àr risken för oegentligheter frÄn buller och lukt försumbar.
â I den hĂ€r anlĂ€ggningen kan man tala i vanlig samtalston. Och blir det nĂ„gon stank har de som driver odlingen misslyckats ordentligt. Risken Ă€r liten eftersom det Ă€r rigorösa kontroller frĂ„n myndigheterna, sĂ€ger Olovsson.
Det som luktar Àr fiskfodret, men det anvÀnds inne i anlÀggningen och doften Àr borta innan luften filtrerats ut. Fiskrenset ensileras med myrsyra, och fiskgödslet (fiskens bajs) transporteras bort i tankar, enligt Olovsson.
â Det Ă€r ofta sydliga vindar sĂ„ just pĂ„verkan av lukten var man vĂ€ldigt intresserad av, sĂ€ger LĂ„ngström.
Mats Fabricius och Anders LÄngström bor i nÀromrÄdet dÀr fiskodlingen planeras.
Vad gÀller transporter och fiskodlingens pÄverkan pÄ utsikten var det lugnande besked. Höjden pÄ byggnaderna blir inte över tio meter, och det ska lÀmnas en skogremsa mot 97:an. Mellan 10-20 transporter med lastbilar planeras per dygn.
â Det Ă€r överkomligt. 97:an Ă€r rĂ€tt hĂ„rt trafikerad redan, sĂ€ger LĂ„ngström.
â Jag tycker de kunde varit lite tydligare med hur byggnaderna ska se ut. Annars Ă€r jag nöjd, sĂ€ger Mats Fabricius, som bor i Avan, pĂ„ andra sidan Ă€lven.
HÀr ses vattnets intag och utslÀpp frÄn och till LuleÀlven, samt den reningsprocess som anvÀnds.
Fiskodlingen blir landbaserad. Vattnet frÄn LuleÀlven renas med samma teknik som ett vattenreningsverk anvÀnder.
AnlÀggningen bestÄr av tre enheter: en sÀttfiskodling, en produktionsodling och ett slakteri. Den byggs ut successivt och fÄr en maxkapacitet pÄ 10 000 ton per Är, sannolikt röding.
Om etableringen blir verklighet skapas ett 60-tal jobb. Dessutom kan kringjobb skapas i form av ÄkeritjÀnster, och förÀdling i form av rökning, gravning och fÀrdig mat.
NÀrmast ska en miljökonsekvensbeskrivning lÀmnas in. En möjlig flaskhals i tillstÄndsprövningen Àr att anlÀggningen ligger uppströms LuleÄs vattentÀkt i GÀddvik. Ett annat hinder kan bli elförsörjningen. Fiskodlingen krÀver stora mÀngder el.
Restprodukter frÄn fiskodlingen, exempelvis rens, foder och fiskbajs, kan anvÀndas i ett cirkulÀrt utnyttjande. "Det Àr bÄde bra lönsamhet och hÄllbarhet", sÀger Mikael KivijÀrvi.
Om inga överklagningar görs kan processen ta ungefÀr ett Är. HushÄllningsÀllskapet har tidigare bedömt att anlÀggningen kan vara i drift om tre till fem Är.
â Vi har grön el, och bra mark och vatten. Jag Ă€r mycket positiv, sĂ€ger Mikael KivijĂ€rvi, vd vid HushĂ„llningssĂ€llskapet.