I torsdags stod det klart att Socialdemokraterna vill lyfta frågan om en folkomröstning till kommunfullmäktige den 17 juni, för att föregripa medborgarinitiativet Hela kommunen ska leva och lära och deras namninsamling.
LÄS MER: Niklas Nordström (S) om skolstriden: "Folkomröstning i höst"
– Jag hade räknat med överklaganden, men en folkomröstning såg jag inte riktigt komma, säger kommunens ekonomichef Jan Öström.
Frågan nu är vad folkomröstningen ska handla om? Precis som kommunalråd Niklas Nordström (S) anser inte ekonomichefen att medborgarna kan rösta om varje del i de kommande effektiviseringarna – totalt 370 miljoner kronor fram till år 2022 – utan att frågeställningen måste vara av mer övergripande karaktär.
– Vi kan inte ha en folkomröstning om varje enskild skola. Vad händer då när nästa skola eller förskola hotas av nedläggning? Det blir ohållbart.
Dessutom anser ekonomichefen att hotet om kraftiga skattehöjningar måste finnas med som alternativ till de redan beslutade effektiviseringarna.
– Tar vi bort alla effektiviseringar från nämnderna och staberna, 270 miljoner kronor, motsvarar det en skattehöjning på 1.50 kronor. Folkomröstningen måste därför kunna ge politikerna vägledning. Ska vi effektivisera eller ska vi höja skatten?
I dag betalar Luleåborna 22.50 kronor per hundralapp i kommunalskatt, i paritet med jämförbara kommuner i Norr- och Västerbotten men också en bra bit över det nationella snittet.
Med ytterligare 1.50 kronor i skattesats skulle Luleå landa på 24 kronor.
– I så fall får vi Sveriges högsta kommunalskatt. Den högsta i dag har Dorotea med 23.85 kronor. Det här skulle alltså innebära att vi skulle sticka ut ordentligt, säger Jan Öström.
Med tanke på att Luleå har haft hög tillväxt under flera år, med låg arbetslöshet och ett gynnsamt så kallat socioekonomisk läge, undrar många varför kommunen måste genomgå så tunga effektiviseringar.
Jan Öström pekar ut tre orsaker.
– Dels har vi haft höga ambitioner i tillväxten, försökt att ”bygga stad”. Dels har vi demografin och en kraftig ökning av antalet äldre i kommunen. Dels har vi ett högt kostnadsläge i verksamheterna och en ogynnsam lokalstruktur, med många små enheter och eftersatta underhåll.
Borde inte folkomröstningen också kunna handla om att riva upp andra tunga investeringsbeslut, som nya Hertsö badhus (140 miljoner kronor)?
– Det är helt upp till politikerna att avgöra, säger Jan Öström, kommunens ekonomichef.