Flera av Luleås 36 grundskolor hotas av stängning på grund av sparkraven – däribland byaskolorna.
– Mitt uppdrag är inte landsbygdsutveckling. Det viktiga är att alla barn får en likvärdig utbildning, sa skolchef Maarit Enbuske till Norrbottens Media.
Läs mer: "Sex-åtta skolor kan vara borta om tio år"
Uttalandet får Råneå/Bölebon Erland Nilsson, Landsbygdspartiet Oberoende, att reagera kraftfullt.
– Häpnadsväckande av skolchefen att säga så. Det är som att spotta oss i byarna rätt upp i ansiktet.
Tvärtom anser Erland Nilsson att landsbygdens utveckling måste genomsyra samtliga av kommunens förvaltningar.
– I högsta grad. Det handlar om byarnas överlevnad. Men Maarit Enbuskes budskap är ju motsatt – att skolorna ska bort.
Erland Nilsson beskriver hur exempelvis friskolan i Niemisel, inrymd i en kommunalt ägd fastighet, har inneburit en gynnsam utveckling för hans hembygd.
– För tjugo år sedan stod det inte ett barn längs vägen mellan Råneå och Niemisel – nu ser man dem överallt. Unga, fertila familjer har flyttat ut i byarna igen.
Kommunen menar att det är svårt att rekrytera personal till byaskolorna.– Det förstår jag mig inte på. Däremot är det ett dilemma att lärare jobbar i Kalix i stället, där de har 3 000 kronor mer i lön. Lärarna måste få bättre betalt i Luleå.
Precis som flera övriga kommunpolitiker i opposition tycker han också att investeringstakten måste bromsas och att nybyggnationen av Hertsö badhus läggs på is.
– Jag tar avstånd för det. De 125 miljonerna kan gå till att höja lärarlöner i stället.
Inför kommunfullmäktige den 25 mars, när beslut om den reviderade budgeten ska tas, är Erland Nilsson stridslysten.
– Jag kommer aldrig acceptera att byaskolorna läggs ner.
Men Maarit Enbuske står fast vid sin syn på uppdraget som skolchef.
– Jag har en begränsad budget, den stora delen går till personalkostnader. När jag ställer det mot bibehållna skolenheter, måste jag välja lärartäthet och kvalitet.
Så lärartäthet är viktigare än byaskolornas överlevnad?– Ja, utifrån skollagen är det så och jag måste följa den. Men min roll är svår, ibland blir det konflikt mellan skollagen och de kommunala målen om landsbygdens utveckling, säger Maarit Enbuske.