För rektorerna i låg- och mellanstadiet är prognosen ett underskott på 6,2 miljoner kronor för året. Men siffrorna kommer sannolikt att se bättre ut, säger Annica Backman, verksamhetschef för låg- och mellanstadieskolorna.
Backman säger att det ser olika ut vid olika skolor och orsakerna är flera.
– Delvis handlar det om kostnader för att skolan har behövt digitalisera och köpt in tekniska lösningar. Det är nödvändiga inköp för att klara styrdokumentens krav att eleverna ska ha tillgång till modern teknik, säger hon.
Vid Furuparksskolan har man underskott på sex procent av budget, närmare två miljoner kronor, men här handlar underskottet inte om några investeringar.
– För att klara elever med särskilda behov har vi haft ett behov av mer personal. En annan anledning är att vi varit tvungna att öppna Furuparksskolan Haga. Därför har samordningsvinsterna försvunnit och det blivit dyrare, säger Jörgen Lundin, rektor.
För andra skolor har antalet elever sjunkit och där har det har bidragit till den tuffa situationen.
Fredrik Johansson, rektor för Benzeliusskolan och Svartöstadsskolan har en sådan situation
– Elevantalet går ju upp och ner och det blir stor skillnad för ekonomin. Just nu har vi 19 elever i förskoleklass i Benzeliusskolan men nästa år är prognosen 30. Det är svårt att parera, vi måste kunna planera långsiktigt, säger han.
Ombergsskolan som är intraprenadskola har möjlighet att styra mer över sina pengar och de kan behålla överskott ett år för att klara svårare tider nästa. Ormbergsskolan har budget i balans.
– Vi har haft ett överskott sparat, säger Birgitta Tornberg, rektor.
Skolan har i sin intraprenad hand om maten, vaktmästare elevhälsa, till viss del rehabilitering och lokalvård.
För högstadierektorerna är prognosen ett underskott på 4,7 miljoner kronor.