Det blir dyrare och svÄrare att bo i LuleÄ. Villor och bostadsrÀtter sÀljs för mÄngmiljonbelopp, samtidigt som de som hyr betalar ett allt högre pris. AllmÀnnyttan har sÄlt ut nÀra halva sitt bostadsbestÄnd till fastighetsbolag som lyxrenoverar och höjer hyrorna till vad HyresgÀstföreningen kallar för storstadsnivÄer. I spÄren följer bostadssegregation och ekonomisk utsatthet.
LĂS MER: Förtydligande om Lulebos underhĂ„ll
Anna-Stina Nordmark Nilssons uppdrag frÄn Lulebos styrelse Àr tydligt: Inom ett halvÄr ska hon presentera en plan för hur det eftersatta underhÄllet av det kommunala bostadsbolaget Lulebos bestÄnd ska kunna genomföras. RÀknat fram till nu vid Ärsskiftet uppgÄr Lulebos skuld för underhÄll som inte har genomförts till 2,5 miljarder kronor. Tidigare fanns inte pengar till underhÄll. I dag har Lulebo ekonomin för att genomföra det, enligt vd. Men eftersom det eftersatta underhÄllet har byggts pÄ under mÄnga Är kommer det att ta tid innan allt Àr genomfört. Omkring 15 procent av de hyror som hyresgÀsterna betalar in i hyra ska gÄ till just underhÄll.
Hur kommer det sig att Lulebo ÀndÄ saknade pengar till underhÄll?
â Det Ă€r tvĂ„ orsaker. Hyrorna har haft en mycket svag utveckling och kostnaderna har ökat mer Ă€n intĂ€kterna. Det som Ă€r det svĂ„ra nĂ€r man Ă€r ett allmĂ€nnyttigt bostadsföretag Ă€r att vi ska vara affĂ€rsmĂ€ssiga men samtidigt ta ett socialt ansvar. Det Ă€r parametrar som alltid Ă€r svĂ„ra för ledning och styrelse att hantera. Men nu arbetar vi enligt en strategisk plan, som vi omprövar varje Ă„r.
Har hyresnivÄerna varit för lÄga?
â BĂ„de och. Hyrorna har varit lĂ„ga, men Lulebo har ocksĂ„ haft ett kostnadslĂ€ge som Ă€r högre Ă€n andra jĂ€mförbara bolag.
Bolagets tidigare strategi, att sÀlja av delar av fastighetsbestÄndet för att sedan anvÀnda pengarna till renoveringar, var ingen hÄllbar affÀrsmodell, menar Anna-Stina Nordmark Nilsson. Men enligt henne var det sÄ det gick till, redan lÄngt innan de stora utförsÀljningarna av lÀgenheter till bolagen Heimstaden och Rikshem.
â Sedan har Lulebo gjort renoveringar pĂ„ ett sĂ„dant sĂ€tt sĂ„ att det inte har inneburit nĂ„got lyft pĂ„ hyressidan.
Har Lulebo varit ett misskött bolag?
â Nej, nej. Det var bara det att kostnaderna sprang i vĂ€g, utan att intĂ€kterna hĂ€nde med. Lulebo ska som allmĂ€nnyttigt bostadsbolag ha ambitionen att hĂ„lla nere hyrorna och vara ett bostadsbolag som Ă€r attraktivt för mĂ„nga, sĂ€ger Anna-Stina Nordmark Nilsson.
Norrbottens Media berÀttade i en tidigare publicering om Hertsöborna Birgitta Eriksson och Inger Flodmark, som riktade skarp kritik mot vad de anser vara Lulebos bristande underhÄll i deras bostadsomrÄde pÄ Hjortstigen, Hertsön.
â LĂ„t oss sĂ€ga sĂ„ hĂ€r: Hertsön har ett eftersatt underhĂ„ll. DĂ€r finns mycket att göra. Vi har tyvĂ€rr haft en sviktande entreprenör som inte har skött underhĂ„llet utomhus. Under vĂ„rstĂ€dningen sĂ„g det förskrĂ€ckligt ut, det finns fortfarande brister i sophanteringen. Men jag vill betona att det Ă€r vĂ„rt ansvar att se till att det fungerar.
Kommer ni att byta entreprenör?
â Vi arbetar med entreprenören för förbĂ€ttring. Vi gör utökade kvalitetskontroller.
De stora utförsÀljningarna som gjordes av Lulebos bostadsbestÄnd, till bolagen Heimstaden och Rikshem, inbringade 1,2 miljarder kronor till bolaget. UtförsÀljningarna har kritiserats frÄn olika hÄll, men motiverades frÄn kommunledningen med att pengarna skulle anvÀndas till renoveringar i det egna lÀgenhetsbestÄndet och till nyproduktion.
Det Àr utgifter som Lulebo hade klarat ÀndÄ, utan utförsÀljningar, menar Anna-Stina Nordmark Nilsson.
â Men jag förstĂ„r att kommunen gav det hĂ€r Ă€gardirektivet till Lulebo, om att sĂ€lja ut. Lulebo var sĂ„ vĂ€ldigt dominanta pĂ„ hyresmarknaden, dĂ€rför var en utförsĂ€ljning motiverad.
Kritik har Àven riktats mot att kommunen tagit ut 400 miljoner kronor i utdelning.
â DĂ„ Lulebo har kommunal borgen, vilket underlĂ€ttar kapitalanskaffning, kommer inte de 400 miljonerna att vara ett hinder för framtida renoveringar och nybyggnationer.