Siffrorna kommer från Kommuninvest AB, som ägs av dess medlemmar; kommuner, landsting och regioner samt kommunala bolag. 277 av landets 290 kommuner, däribland alla i Norrbotten är medlemmar i Kommuninvest som erbjuder bättre lånevillkor till sina medlemmar.
Sedan 2013 har Kommuninvest tagit fram en årlig rapport om den kommunala låneskulden. Här mäts investeringar och skuldsättning på koncernnivå eftersom även de kommunala bolagen ingår i statistiken.
– Vi är kommunsektorns största kreditgivare, vi står för mer än hälften av kommunernas låneskuld. I ett läge där kommunerna gör extrema investeringar och har enorma upplåningsbehov är det viktigt att lyfta fram situationen. När man gör stora investeringar är det viktigt att ha en ekonomi i balans, säger Mattias Bokenblom, forsknings- och utbildningsansvarig på Kommuninvest.
Han säger att det är svårt att generalisera vad som är en rimlig nivå av skuldsättning för en kommun. Perioder av stora investeringar med åtföljande högre upplåning kan följas av perioder med amorteringar och konsolidering.
Att många kommuner nu har stora behov att låna pengar beror på de stora reinvesteringsbehov som finns; i gamla bostäder, badhus, idrottshallar, skolor och förskolor som behöver renoveras samtidigt som det måste byggas fler nya bostäder för en växande befolkning.
– Det kan vara en utmaning att vara en kommun med växtvärk, det kan man klassificera Luleå som. Det kostar på att växa, säger Mattias Bokenblom.
Räknat i kronor per invånare så investerades det 14 107 kronor under 2016 i Luleå, vilket är oförändrat jämfört med 2015. Låneskulden räknat per invånare i Luleå låg på 45 273 kronor, en ökning med två procent.
Kiruna och Gällivare ligger på fjärde respektive sjätte plats för hela landet när det gäller investeringar räknat i kronor per invånare. I Kiruna låg den på 19 601 kronor per invånare, en ökning med 22 procent jämfört med 2015. I Gällivare låg den på 19 406 kronor, en ökning med 31 procent jämfört med 2015.
– Det är speciella omständigheter som beror på stadsomvandlingen, som finansieras av LKAB i stor utsträckning.
Eftersom räntan är negativ får kommunerna faktiskt betalt för att låna pengar.
– Ja, faktiskt är det så att kommunerna som är medlemmar i Kommuninvest har möjlighet att erhålla betalt på en viss del av sina lån, bekräftar Mattias Bokenblom.