Ana Kosak, 32, och Oksana Cheredmichenko, 35, deltog båda i manifestationen.
Som många andra ukrainska kvinnor har Oksana Cheredmichenko, 35, tvingats lämna hemlandet. Under måndagskvällen hade hon och ett 150-tal andra samlats i centrala Luleå för att minnas årsdagen när Ryssland inledde kriget mot Ukraina.
Hon kom till Luleå i december 2022 och bor i dag på Örnäset i Luleå.
– Det är jätteviktigt att berätta om kriget i Ukraina. Vi behöver stöd och hjälp. Det är jätteviktigt för oss, säger hon.
Under måndagskvällen hölls en manifestation i centrala Luleå eftersom det nu är exakt tre år sedan Ryssland inledde den fullskaliga ockupationen av Ukraina.
Under måndagskvällen hölls en manifestation i centrala Luleå eftersom det nu är exakt tre år sedan Ryssland inledde den fullskaliga ockupationen av Ukraina.
Under måndagskvällen hölls en manifestation i centrala Luleå eftersom det nu är exakt tre år sedan Ryssland inledde den fullskaliga ockupationen av Ukraina.
Först hölls tal vid Gula paviljongen utanför Shopping på Storgatan i centrala Luleå. Sedan marscherade alla tillsammans längs Storgatatan ner till Stadshuset. Därefter gick demonstrationståget tillbaka till utgångspunkten där man bland annat höll en tyst minut och sjöng Ukrainas nationalsång tillsammans.
Oksana Cheredmichenko har hittat ett nytt liv i Luleå och Sverige.
– Jag har varit tvungen till det. Nu trivs jag bra här, säger hon.
Hon får samtidigt tårar i ögonen när hon talar om tiden när hon tvingades att fly från hemstaden Borodjanka. Och när hon tänker på familj, släkt och vänner som fortfarande är kvar i hemlandet.
– Det är svårt att tänka på det. Det var inte lätt att lämna allt där hemma. Allting som man tyckte om. Ja, det liv jag levde. Men jag är glad och tacksam över den hjälp som jag har fått här i Sverige och i Luleå, säger hon.
Ana Kosak, 32, och Tatjana Kirilova, 40, fanns på plats i centrala Luleå den här disiga, blåsiga och rätt ruggiga februarikvällen.
Demonstrationståget gick från Gula paviljongen ner till Stadshuset och sedan tillbaka till utgångspunkten.
Under måndagskvällen hölls en manifestation i centrala Luleå eftersom det nu är exakt tre år sedan Ryssland inledde den fullskaliga ockupationen av Ukraina.
Under måndagskvällen hölls en manifestation i centrala Luleå eftersom det nu är exakt tre år sedan Ryssland inledde den fullskaliga ockupationen av Ukraina.
Hon bär på en skylt där det står Stop Putin.
– Vår president vill att det ska bli bra i Ukraina. Och vi förstår inte varför USA vänder sig till Ryssland. Vi kan inte förstå det, säger hon.
Att Donald Trump har kallat Volodymir Zelenskyj för en diktator avfärdar hon direkt:
– Nej då. Jag kan träffa min president och klaga på honom om det är något som jag tycker inte fungerar bra. Det går bra. Det är möjligt att göra så i Ukraina. Och jag blir kvar i Ukraina. Men i Ryssland kan de inte säga någonting. Inte om sin president och inte om kriget. Så etthundra procent nej. Zelenskyj är inte en diktator.
Petri och Shinko Storlöpare hade kommit ända från Gunnarsbyn utanför Boden för att delta i manifestationen.
Tre år har gått sedan de tvingades att lämna sitt hemland Ukraina.
Bilderna som de två kvinnorna håller framför sig förödelsen efter de ryska bombningarna.
Manifestationen samlade såväl stora som små. Där fanns också en blandning av ukrainare och svenskar.
Här är ett annat litet plaket som visar på den förödelse som kriget har fört med sig.
Sedan tillägger hon:
– Så det där pratet om att han är en diktator är ju så fel det bara kan bli. Det är helt taget ur luften. Han vill vårt lands bästa.