Tomas Hansson, vd Coop Norrbotten, lyfter butikernas kundprogram som ett sätt att få ner matpriserna för konsumenten. "Vår utmaning där är att det märks oftast i slutet av månaden. Men det är viktigt att konsumenten jämför slutpriset efter alla rabatter och medlemsrabatter så man får med sig hela bilden när man handlar", säger han.
Kaffepriset stiger, i gott sällskap med priset på choklad och även andra varor är på väg uppåt i pris.
På kort tid har en Facebook-grupp vars mål är att svenskar ska bojkotta varor från USA fått närmare 80 000 medlemmar. Nyligen spreds också ett initiativ på sociala medier om en matbojkott mot de stora livsmedelskedjorna
Daniel Andersson, ICA-handlare som driver Kvantum i Luleå och Tomas Hansson, vd på Coop Norrbotten. De har givetvis märkt av prishöjningarna.
– Sen finns det absolut en pedagogisk utmaning. Som kund möter man priset i butik och det är i kassan som frustrationen över högre priser av naturliga skäl uppstår. Men från butiken känner vi i många fall samma frustration när vi möter prishöjningen från leverantörerna, säger Tomas Hansson.
– Prisuppgången fortplantar sig tyvärr i systemet och når ut till kunden.
Under onsdagen kallade finansminister Elisabeth Svantesson (M) till sig de stora livsmedelskedjorna för ett möte, på samma sätt som skedde 2023 då matpriserna steg kraftigt.
– Vi behöver en starkare svensk krona, allt vi importerar köps ju i dollar eller euro, säger Daniel Andersson.
– Sen behöver vi en starkare lokal livsmedelsproduktion så vi slipper importera.
Daniel Andersson säger att en starkare krona krävs för att gynna lägre matpriser.
Tomas Hansson instämmer i en starkare krona vore gynnsamt och påpekar att det är en av flera saker, så som fraktpriser, torka och klimatförändringar, som ingen handlare har någon direkt påverkan över.
– Det man kan göra, och det uppmuntrar vi, det är att göra aktiva val när man väljer varumärken och tittar lite på butikernas egna varumärken och inte låser sig vid de stora varumärkena. Det ger en förutsättning för konkurrens mellan våra varumärken och de stora och det kan få ner priserna, menar Hansson.
Det skulle också vara mer lukrativt för butikerna, så klart.
Men det förpliktigar väl också, att de ska smaka likadant eller lika bra?
– Det är helt sant, och vi jobbar jättemycket med att våra egna varumärken ska bli bättre och smaka bättre. Sedan är människor vanedjur och det krävs mycket för att man ska ändra en vana.
Smör och matfett har stigit i pris med 14 procent från mars i fjol till mars i år.
När det gäller de stundande och pågående bojkotterna så har både Daniel Andersson och Tomas Hansson noterat dem.
– Det svåra är ju då, vilka varor är amerikanska? Det är ju stora globala aktörer, Proctor & Gamble är en sådan. Tillverkas de i USA eller i Europa? Det vet vi nästan inte. Man ska nog vara försiktig med att skapa sig ett eget handelskrig, säger Daniel Andersson.
Priset på kaffe har skjutit i höjden efter årsskiftet då bland annat skörden i Brasilien slagit fel.
Han säger att debatten om bojkott uppstod vid Rysslands fullskaliga invasion. Då rensade ICA alla ryska varor ur sortimentet.
– Sen kom någon på att Mondelez är en stor aktör som säljer varor i Ryssland och tillverkar dem även där. Men på svenska hyllor hittar du inte de här varorna. Vad göra då? Det blir en svår situation om du ska hålla på sådär.
Andersson är också skeptisk mot bojkotten av matkedjorna.
– Det är klart att man kan göra så. Men vad ska vi då göra? Ska vi svälta? Sådana här bojkotter ger sällan någon effekt, jag tror att många sitter hemma och tänker att det är en bra idé men när nästa vecka kommer så har de slut mjölk och då handlar de ändå.
Tomas Hansson tycker att det i grunden är bra att människor och samhället tar ställning i viktiga frågor.
– Sedan är det samtidigt lite utmanade att bojkotterna måste slå rätt och inte slå fel. Men vi har stor sympati för att många människor upplever det tufft med priset på mat och även på andra varor, säger han.
Chokladen är den vara som ökat mest i pris, med närmare 25 procent.