Mattesatsning ger resultat

Det går bra för Luleå kommuns elever i matematik. Resultaten för eleverna i trean, i sexan och i nian är bättre än riksgenomsnittet. Orosmolnet är personalrekryteringen i framtiden.

Maria Lundström, lärare, och Viktoria Björklund, rektor, Kråkbergsskolan i Sunderbyn, säger att det ämnesövergripande arbetet på skolan är en viktig del i att eleverna klarar kunskapskraven.

Maria Lundström, lärare, och Viktoria Björklund, rektor, Kråkbergsskolan i Sunderbyn, säger att det ämnesövergripande arbetet på skolan är en viktig del i att eleverna klarar kunskapskraven.

Foto: Elisabeth Hedman

LULEÅ2014-01-09 07:48

Krisrapporterna om skolan står som spön i backen. Den senaste var Pisa som visar att svenska elever försämrat sina resultat mest av alla OECD-länder.

I Luleås kommunala skolor har elevernas resultat i de senaste nationella proven i matematik förbättrats.

* I årskurs tre ligger Luleå över rikssnittet i alla delproven.

* I årskurs sex har 97,3 procent av eleverna godkända betyg. RIksgenomsnittet är 93,7 procent.

* I årskurs nio har andelen elever som klarar godkända betyg ökat med drygt åtta procent jämfört med förra läsåret.

Lena Heikka är kommundoktorand vid Luleå tekniska universitet och Luleås kommuns matematikutvecklare. Förutom sitt forsningsarbete har hon utarbetat kommunens matematikstrategi och varje termin servar hon skolorna med vetenskapligt förankrat material för att utveckla matematikundervisningen.

– Luleå kommun har satsat på kompetensutveckling av lärarna och har förstått att det behövs matematiklärare också i de lägre åldrarna. Den positiva utvecklingen beror på satsningarna, säger lena Heikka.

Hon säger att det blir allt mer vanligt att låg- och mellanstadieskolor anpassar undervisningen så det är behöriga matematiklärare som undervisar i matematik.

På Kråkbergskolan i Sunderby klarade alla elever godkänt på de nationella proven i matematik.

Framgångsreceptet är trygghet och ämnesövergripande undervisning, enligt Viktoria Björklund, rektor.

– Vi har positiva förväntningar på eleverna. En elev som inte är sedd och bekräftad får ingen motivation till skolarbetet. Vi har också ett speciellt diskussionsklimat på skolan och pedagogerna vågar utvärdera sitt arbete på ett professionellt sätt, säger hon.

Maria Lundström är lärare i matematik och no på skolan. Hon säger att det har stor betydelse att Luleå kommun har behöriga matematiklärare.

– Det är grunden för de positiva siffrorna.

Hon har varit med i matematikprojekt som kommunen har och har haft.

– Det har varit bra. Vi har träffats över stadiegränserna och det har varit nyttigt och har gett en bättre förståelse. Genom att träffa andra lärare har jag fått idéer och uppslag att variera undervisningen.

Men trots den positiva statistiken för matematikämnet finns det orosmoln. Viktoria Björklund säger att det är svårt att få tag i lärare i moderna språk och nu också i matematik och no.

Lena Heikka är också orolig.

– Grunden för elevers goda resultat är kompetenta och engagerade lärare. Men för tredje året i rad togs inga ämneslärare i matematik och naturvetenskapliga ämnen in vid Luleå tekniska universitetet och jag ser inte att kommunerna gör något. Det är de som äger problemet. Det är ju bara att titta på kommunernas personalprognoser. Vem ska de rekrytera i framtiden? säger Lena Heikka.

FAKTA: Andel godkända betyg för nationellt prov i matematik årskurs nio

Skola Antal elever 2012/13 2011/12

Riket 89,6 83

Luleå kommun 567 92,2 83,9

Bergskolan 89 91 81,8

Björkskataskolan 84 ~100 91,2

Hertsöskolan 68 92,6 88,6

Kråkbergsskolan 52 100,0 ~100

Montessori 24 100,0 (..)

Residensskolan 23 ~100 (..)

Råneskolan 42 81,0 70,0

Stadsöskolan 82 ~100 (..)

Tunaskolan 49 87,8 75,6

Örnässkolan 54 85,2 69,5

Fotnot: Björkskataskolan och Stadsöskolan anges ~100 vilket innebär att 1 till 4 elever ej nått lägsta kunskapskravet. (..) är att resultatuppgiften baseras på färre än 10 elever

Källa: Skolverket

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om