Gry Grönbech och Kerstin Lindström har bägge två barn med Aspergers syndrom och de vet hur skolan i Luleå fungerar för deras barn. Eller snarare, hur den inte fungerar.
För ett par år sedan lades kommunens tillrättalagda lärmiljöer ner. Det var verksamheter särskilt anpassade för barn med till exempel Asperger och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Nu finns de här eleverna runt om i skolorna och hur skolan lyckas hjälpa dem varierar.
Kerstin Lindströms son är tretton år och han går till skolan ett par dar i veckan. Övriga dagar vägrar han.
– Det var ett svårt beslut att låta honom vara hemma och att strida mot skolan är inte lätt. Men nu är det så, han passar inte där. Skolan kan inte erbjuda det han behöver, säger hon.
Problematisk skoltid
Gry Grönbechs dotter blommade upp när skolan lyckades stödja henne. Hon går nu i gymnasiet och tycker om det. Men skoltiden har inte varit oproblematisk.
– Det handlar inte bara om klassrumssituationen. Hur allt fungerar på raster eller friluftsdagar är det sällan någon som har koll på, säger Gry Grönbech.
Grönbech och Lindström är medlemmar i Attentions föräldragrupp för barn med Aspergers och andra neuropsykiatriska funktionshinder, en grupp med stor kunskap kring hur deras barn fungerar och vilka problem som de har i sitt samarbete med skolan.
Nu har föräldraguppen lämnat ett medborgarförslag till Luleås skolpolitiker.
Kunskapsbrister
I korthet handlar deras förslag om att Luleå skapar en central organisation för att sprida kunskap kring hur personalen kan stödja elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, att man tillsätter "ombudsmän" för att underlätta kommunikationen mellan skola, socialförvaltning och hemmet.
– När det kommer nya lärare måste vi föräldrar gå in och lära dem det vi vet. Det behövs en central coach med kunskap för att stödja lärarna och ge dem kunskap, säger Kerstin Lindström.
Också Skolinspektionen har pekat på kunskapsbristerna. I rapporten "Inte enligt mallen" skriver de att skolorna och personalen saknar i stor utsträckning fördjupad kunskap om vilka behov eleverna med dessa diagnoser har.
I föräldrarnas medborgarförlag vill man också minska rektors makt över hur stöd sätts in och tas bort.
– Det kostar mycket att reparera skadorna av en misslyckad skolgång, jag tycker inte att det ska vara i rektorns händer. Rektors beslut går inte heller att överklaga.