På tisdag ska kommunfullmäktige fatta beslut om strategisk plan och budget för 2019-2021, men redan i mars nästa år föreslås fullmäktige fatta beslut om en reviderad budget. Till dess ska kommundirektören Mikael Lekfalk ha tagit fram åtgärder som sänker driftskostnaderna med ytterligare 81 miljoner kronor för 2019 jämfört med budget, 122 miljoner kronor för 2020 och 227 miljoner kronor för 2021. Detta är utöver det årliga effektiviseringskravet på en procent som alla nämnder måste klara.
Kommunalrådet Niklas Nordström (S) förklarar varför han vill gå längre än vad ekonomikontoret har föreslagit:
– Vi har ett stort behov att vi har en bättre kostnadskontroll och att vi har ett större överskott. Vi har gjort många investeringar under åren som vi nu ska växa in i. Vi ska bygga upp en buffert för att klara kommande investeringar och amortera på de lån vi har, säger Niklas Nordström.
Han tillägger att det finns flera osäkerhetsfaktorer som kan påverka kommunens ekonomi; budgeten som tas av riksdagen innehåller ingen höjning av statsbidragen till kommunerna, regeringsfrågan är fortfarande olöst och i en utredning av kostnadsutjämningssystemet finns förslag som innebär att Luleå kommun kan förlora 80 miljoner kronor om året.
– Vi måste skapa ett överskott så att vi kan amortera och inte vara sårbara för nationella förändringar helt enkelt, säger Niklas Nordström.
Nämnderna kommer att få i uppdrag att lämna förslag på besparingar förklarar han. I början av december kommer konsultgruppen att presentera sin rapport om digitaliseringen.
– Vi måste skaffa oss utrymme för det. Det kommer inte att finnas personal till skola och äldreomsorg om man skulle fortsätta som i dag. Vi kommer att behöva använda ny teknik på ett annat sätt i verksamheterna, säger Niklas Nordström.
– Vi kommer att behöva jobba ännu mera med att ta ned kostnaderna. Då vet vi att det finns vissa verksamheter där vi ligger högt jämfört med riket, det är framförallt förskolan och särskilda boenden där vi sticker av på ett sätt som vi inte kan förklara. Det måste vi få greppet om och ta ned kostnaderna, säger Niklas Nordström.
Investeringsbudgeten för de kommande tre åren ligger på 2,7 miljarder kronor netto. Det innebär en genomsnittlig investeringsnivå på 18,9 procent av skatter och statsbidrag, högt över målet på tio procent. För att klara av investeringarna måste kommunen låna mer pengar, drygt en miljard kronor under perioden. Vid utgången av 2021 kommer Luleå kommun att ha en låneskuld på 1 801 miljoner kronor.
Är 2,7 miljarder en rimlig investeringsnivå?
– Nej. Nu måste vi gå i land med de investeringar som ligger, brandstation, badhus och återvinningscentral och återvinningsmarknad, allt det ska vi göra färdigt. Efter den här treårsperioden kommer vi inte att ligga så högt i investeringar, om du exkluderar VA, där kommer vi att ligga på 200 miljoner om året så långt vi kan överblicka.
Bara dagar innan valet lovade Socialdemokraterna att det ska byggas en ny skola på Hällbacken, som ska stå klar inom fem år. Skolan finns inte med i förslaget till investeringsbudget.
– Nej, men den kommer i nästa, då kommer den att synas. Det är klart att vi kommer att se till att det finns skolor och förskolor där det växer upp nya bostadsområden. Skolan ser vi i ett femårsperspektiv, säger Niklas Nordström.
Budgeten som lagts bygger på oförändrad kommunalskatt för de kommande tre åren. Beräkningen av kommunens skatteintäkter bygger på att befolkningen ökar med 600 personer årligen.