Nina Walloschke har en kraftig hörselnedsättning på ett öra och det var många som var skeptiska till att hon överhuvudtaget skulle kunna syssla med musik. Men de fick fel.
Musiken har alltid varit en självklar del av Nina Walloschkes liv. Från att som barn lägga örat mot flygelns resonansbotten och känna vibrationerna till att i dag använda musiken som ett kraftfullt verktyg inom vården.
Hon är ute på den resa som började i femårsåldern. Familjen bodde i Stockholm och två veckor innan de skulle flytta till tyska Augsburg råkade hennes pappa, med en förkärlek för stora instrument, ropa in en flygel på auktion – trots att ingen i familjen spelade piano. Nina drogs instinktivt till flygeln.
– Jag kröp under den, lekte, kände vibrationerna när jag slog an tangenterna och började utforska dess klang.
När familjen sedermera flyttade tillbaka till Sverige, och Luleå, fortsatte musiken att vara hennes stora passion. Nina Walloschke spelade piano, orgel, violin, flöjt och sjöng i kör. Allt vara roligt och bra innan en rutinundersökning i årskurs tre förändrade allt. Då upptäcktes hennes dittills okända hörselskada.
Omgivningen reagerade betydligt starkare än Nina själv. När hon fick sin diagnos insåg hon att världen plötsligt började se annorlunda på henne.
– Jag har alltid hört på mitt sätt, så jag hade inget att jämföra med. Men andra började se min hörselskada som ett hinder. Flera lärare sa till mig att jag aldrig skulle bli musiker, att det var omöjligt, berättar hon.
Men Nina valde att trotsa tvivlarna. Istället för att ge upp musiken utbildade hon sig till kyrkomusiker vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. En utbildning som kräver det mesta och lite till, i tuffast möjliga konkurrens. Hon blev en av fyra som togs in.
– Det var en tid som var både utvecklande och utmanande. Men det blev mycket fokus på att prestera och leverera. Jag började känna att något saknades och längtade efter att få uppleva musiken på ett annat sätt – som ett sätt att nå fram till människor. Att skapa något tillsammans i ett levande möte.
Nina Walloschke under en promenad i ett vintergrått Stockholm.
Det var här Nina hittade till musikterapin och hon hade därmed funnit sitt kall. Hon vidareutbildade sig inom ämnet och arbetar i dag som egenföretagare, samt på Högsätra vård- och omsorgsboende på Lidingö, där hon med hjälp av musik hjälper personer med afasi och andra kommunikationssvårigheter att återfå sin röst.
– Musik är så mycket mer än att höra. Det är en kraft, en livlina och ett språk som når fram dit orden inte räcker. Jag har, bland annat, arbetat med en kvinna som efter en stroke drabbats av afasi och halvsidesförlamning. Nu kan hon sjunga Tiotusen röda rosor, hon har börjat läsa och skriva igen och hon använder sin försvagade högra arm. Delar av hennes tal har också kommit tillbaka. Det är så otroligt starkt att få vara med om något sådant, konstaterar Nina och fortsätter:
– Musik är inte bara ljud. Det är något som känns i kroppen, som väcker minnen och skapar trygghet. För många blir musiken ett sätt att få tillbaka en del av sig själva. Det handlar om att skapa en trygg plats där människor får uttrycka sig på sitt eget sätt. Musik kan ge glädje, lindra ångest och till och med minska smärta.
Nina Walloschke hittade sitt kall i musikterapin efter utbildningen och arbetet som kyrkomusiker. "Jag känner att jag har kommit rätt nu".
Efter ett antal år i Luleå är Nina Walloschke bosatt i Stockholm där hon också arbetar och deiver sitt eget, nystartade, företag. "Det är 60-40, arbete-företaget som gäller just nu".
Nina Walloschkes arbete och engagemang har prisats nationellt och fått internationell uppmärksamhet. 2024 tilldelades hon Hörselskadades riksförbunds kulturpris på 10 000 kronor och hon blev nyligen inbjuden att föreläsa på en stor europeisk musikterapikonferens i Hamburg, utvald bland över 500 andra.
– Det känns nästan overkligt, men också väldigt hedrande. Jag vill att fler ska få upp ögonen för musikterapins möjligheter.
Förutom sitt arbete som musikterapeut är Nina Walloschke även en stark röst för hörselskadades rättigheter och tillgänglighet i samhället.
– Fortfarande finns det många hinder och fördomar och jag vill vara med och förändra. Min egen historia kanske kan inspirera andra att inte låta funktionsvariationen bli ett hinder för att följa sina drömmar.
Mitt i arbetet med att hjälpa andra har Nina också börjat hitta tillbaka till sin egen musik. Efter en lång paus spelar hon nu piano igen, på en Steinway som fått en självklar plats i hennes hem.
– Jag hade tappat bort min egen musikglädje men nu börjar den komma tillbaka. Det känns som att hitta tillbaka till mig själv. Jag har kommit hem – både till musiken och till det som verkligen betyder något, konstaterar hon.
Nina Walloschke har vandrat länge efter den musikaliska vägen sedan hon som femåring upptäckte fascinationen hos den flygel som hennes far, av misstag, ropat in på auktion.
Nina Walloschke, musikterapeut, har prisats med HRF:s kulturpris 2024.
Nina Walloschke har prisats för sitt enegagemang och arbete som misikterapeut. Hon ska snart även föreläsa i ämnet på en stor internationell konferens i Hamburg dit hon bjudits in.
Musikterapeut Nina Walloschke.
Nina Walloschke.