Nordkalk: "Arbetarskyddet har kollapsat"

Många arbetsplatsolyckor – få fällande domar.– Det är mycket svårt, för att inte säga omöjligt, för en åklagare att hitta rätt företag att åtala i röran av beställare och entreprenörer som är inom industrin i dag, säger Maria Steinberg, docent i arbetsmiljörätt vid Örebro universitet.

DOCENT. Maria Steinberg, docent i arbetsmiljörätt.

DOCENT. Maria Steinberg, docent i arbetsmiljörätt.

Foto: Örebro universitet

Luleå2017-01-26 19:28

– Åklagaren är modig, som tar upp den här röran, säger Maria Steinberg, docent i arbetsmiljörätt vid Örebro universitet.

Med "röran" menar hon Nordkalkrättegången, som hon visserligen inte vill kommentera specifikt. Däremot uttalar hon sig gärna generellt om de situationer som numera råder på de flesta industrier – "röror" – med många olika företag och entreprenörer inblandade i ett och samma arbete. Där ingen riktigt vet vem som bär ansvaret över arbetsmiljön.

– Grundregeln är ju sådan att varje arbetsgivare har ansvaret för sina anställdas arbetsmiljö. Men när ett företag har en underentreprenör, som i sin tur har en underentreprenör, som i sin tur... ja, det finns fall där det finns upp emot tio led i kedjan. Och då har företag nummer tio ingen kontakt med "huvudföretaget", beställaren, säger Steinberg.

– Det finns visserligen något som heter samordningsansvar. Det betyder att den som råder över arbetsstället har ett visst ansvar. Men det handlar om hur företagen ska arbeta med varandra. Det är sällan som "beställaren" har någon som helst koll på vad de anställda i de andra företagen har för erfarenheter eller kunskaper, och kvaliteten på arbetet. Numera förs det en hel del debatt om att det borde läggas större ansvar på ett företag som beställer ett arbete. Och det är utredningar på gång, men de tar jättelång tid, säger Steinberg.

Lagstiftningen har släpat efter och är inte anpassad för mängden entreprenörer som numera ofta finns på en arbetsplats, menar Steinberg.

– Det är nog en av anledningarna till att det blir så oerhört få fällande domar vid arbetsolyckor där flera företag är inblandade. Åklagarna har svårt att förutse vem som bär ansvaret och ska åtalas. Det blir för rörigt och de går bet – många utredningar läggs ner helt enkelt för att de är för svåra. Ett annat stort problem är preskriptionstiden. Ett arbetsmiljöbrott som inte är grovt har en preskriptionstid på bara två år och det är alldeles för kort tid för att hinna utreda något så här komplicerat.

En tendens som Steinberg märkt är att fler och fler farliga jobb läggs ut just på entreprenörer.

– Jag har jobbat med arbetsmiljörätt i över 35 år och jag ser en tydlig utveckling mot att de farligaste jobben läggs ut på entreprenad.

– Något som gör det hela ännu mer komplicerat är ifall underentreprenörerna är utländska, vilket ofta är fallet eftersom det är billig arbetskraft. Sker det något går det svenska företaget ofta fritt. För arbetsmiljöbrottet har skjutits över på en arbetsgivare i ett annat land, och då har möjligheten att lagföra i Sverige minskat betydligt.

Maria Steinberg är tydlig med att något måste åtgärdas inom arbetsmiljörätten.

– Som det är nu är det förskräckligt att det finns så få fällande domar. Systemet har kollapsat. Det måste göras tydligt vem som är ansvarig. Om vi drömmer om att ha något som helst skydd för de som jobbar i Sverige så måste det hittas ett bättre sätt att hantera arbetsmiljöfrågor.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om