NSD-Larsson trodde aldrig på Quick

På torsdagen släpptes Sture Bergwall helt fri. Dan Larsson, tidigare NSD-journalist, trodde aldrig på Quicks historier.

Författare. Dan Larsson föreläste om sin bok i Norrbotten i höstas.

Foto: Maria Unga

Luleå2015-04-17 06:00

LULEÅ

Efter 23 år av rättspsykiatrisk tvångsvård på Säter och ett år av öppen tvångsvård släpptes Sture Bergwall under torsdagen helt fri efter ett beslut från förvaltningsrätten.

– Allt annat vore konstigt, säger brodern Sten-Ove Bergwall, till TT.

Under en stor del av tiden på Säter var Sture Bergwall känd som seriemördaren Thomas Quick, dömd för åtta mord. En som aldrig trott på Quicks skuld i morden är Dan Larsson, tidigare reporter på NSD. Larsson tvivel nämndes i söndags i Dan Josefssons artikel i DN som handlade om rättsskandalen kring Thomas Quick.

– Det känns ju som om man fick rätt till sist. Då i slutet 90-talet var det ju jag som ansågs vara idioten och han som satt där som sinnesjuk, han var den kloke, säger Larsson.

Dan Larsson minns den första rättegången i Piteå där man dömde utan att det gick att fastställa Charles Zelmanovits dödsorsak.

– Tingsrätten dömde på en sinnessjuk berättelse, utan teknisk bevisning och framför allt, utan att det gick att bevisa hur Charles Zelmanovits dött, säger Dan Larsson.

Han berättar att han då skojade om att Quick skulle ta på sig Appojauremorden också. Och Larsson fick rätt.

De tre första morden Thomas Quick tog på sig utspelade sig i Norrbotten.

– Han skapades här och han försvann här också när han friades från det sista fallet, dubbelmordet på det holländska paret Marinus och Janni Stegehuis. Det har varit en cirkus, där han dömts i fem olika tingsrätter i åtta domar, säger Larsson.

På torsdagen twittrade Sture Bergwall: "Fri! Fri på riktigt!" när rätten beslutat att den öppna rättspsykiatriska tvångsvården ska upphöra. Sture Bergwall är en fri man.

2008 tog han tillbaka alla tidigare morderkännanden under en intervju med journalisten Hannes Råstam. Han beviljades resning och i november 2013 var han frikänd från samtliga mord.

– Han ska vara helt fri, han är inte skyldig till de mord han dömdes för. Det är bara önska honom lycka till, men har har skadat många människor , säger Larsson.

Kan det hända igen?

– Nej. Det kan det aldrig göra. Det fanns ju aldrig någon teknisk bevisning, domarna baserades inte på det. Han dömdes på rena fantasierna.

Fakta: Så inleddes Quick-härvan

1992 vill Säterkliniken skriva ut Sture Bergwall som sitter inne för ett rån. Han byter namn till Thomas Quick för att inte bli igenkänd. Några månader senare – för att slippa lämna kliniken – påstår han i terapi att han har tidigare bortträngda minnen av att ha dödat ett barn.

Mellan 1994 och 2001 döms han för åtta mord, men han har erkänt mångdubbelt fler.

Efter en längre tids nedtrappning av narkotikaklassade läkemedel blir Bergwall 2002 drogfri för första gången sedan tonåren. Han återtar sitt gamla namn, avbryter terapin och samarbetet med polisen.

Konfronterad med uppgifter från journalisten Hannes Råstam, som granskat alla mordutredningar, berättar Sture Bergwall 2008 att han inte begått morden.

Bakgrund: Bergwalls tidigare brott

1969: Som 19-åring är Sture Bergwall anställd vid Falu lasarett. Där utsätter han fyra pojkar vid barnkliniken för sexuella övergrepp. En av pojkarna våldtas och förlorar medvetandet av ett strypgrepp.

1970: Bergwall döms till sluten psykiatrisk vård och ses som "under vissa förhållanden utomordentligt farlig för annans personliga säkerhet".

1974: Under en försökningsutskrivning slår Bergwall en stekpanna i huvudet på en tillfällig bekant och knivhugger denne ett tiotal gånger.

1990: Bergwall och en kompanjon tar en barnfamilj som gisslan vid ett rån. Familjen vittnar senare om att Bergwall hotat dem till livet och att han bland annat huggit en kniv i en säng där ett barn sov. Han döms åter till rättspsykiatrisk vård och hamnar på Säter.

Fakta: Psykisk hälsa utredd

Sture Bergwalls psykiska hälsa utreddes 2013 av Rättsmedicinalverket (RMV) som förordade att han skulle släppas ut från Säter trots viss risk för återfall i brott.

Enligt RMV hade Bergwalls tidigare drogmissbruk och personlighetsstörning starkt bidragit till hans brottslighet.

Störningen ansågs mildrad till den grad att den inte längre levde upp till diagnoskriterierna samtidigt som Bergwall inte missbrukat sedan 1990-talet och inte längre gick på riskfyllda mediciner.

Som skyddsfaktorer mot återfall i brott räknade RMV bland annat: Bergwalls syn på sig själv som ärlig och rättskaffens, en stark vilja att leva i frihet, ett socialt nätverk, boende och sysselsättning.

Den största riskfaktorn ansåg man vara stressen det skulle innebära att komma ut från Säter och vara igenkänd.

Källa: Rättsmedicinalverket

Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!

Läs mer om