Utredningen är gjord av konsultföretaget WSP Sverige på uppdrag av länsstyrelsen i Norrbotten.
– Alla de här kulturmiljöerna har uppkommit i ett klimatförhållande. Nu är vi med raska steg på väg in i ett helt annat klimatförhållande, säger Micael Bredefeldt, klimatsamordnare vid länsstyrelsen.
Kartläggningen är omfattande. Fornlämningar, flottleder, fyrar, kyrkor, myrodlingar och samevisten och är exempel på kulturmiljöer som är i farozonen. Lämningarna efter Altappens sågverk, Åbergsfortet, Fattenborg, Hanhinvittiko fäbod, Luleå silververk i Kvikkjokksfjällen och järnvägsbron vid Sikfors kraftstation är bara några av tusentals kulturmiljöer som identifierats.
Ökade nederbördsmängder kan orsaka översvämningar, ras och skred samt förlänger vegetationsperioder. Ökad luftfuktighet kan göra att betongkonstruktioner bryts ned. Fukt och värme kan innebära mögel och svamp i träbyggnader.
– Det är bra att detta sammanställts så att man kan koncentrera sig på förebyggande åtgärder, exempelvis att man byter ut riskkonstruktioner. Ett exempel kan vara att byta isolering till ett mindre fuktkänsligt material, säger Micael Bredefelt.
I samarbete med Sametinget har länsstyrelsen ett projekt där fyra samebyar gjort sårbarhetsanalyser inom sitt renbetesområde.
– De har exempelvis tittat på snöförhållanden, skiftningar i temperaturer och vikten av att reservområden förblir oexploaterade. Det är ett utmärkt exempel på hur vi bör jobba inför framtiden.