Oense om miljönotan

Vad är priset för att miljöanpassa svensk vattenkraft? Vattenfall och Havs- och vattenmyndigheten är oense om notan.

KRAFTVERK. Laxede kraftstation i Lule älv är en av anläggningarna som kan bli föremål för en ny miljöprövning.

KRAFTVERK. Laxede kraftstation i Lule älv är en av anläggningarna som kan bli föremål för en ny miljöprövning.

Foto: Göran Ström

LULEÅ2014-06-06 07:00

Vattenverksamhetsutredningen kom med sitt slutbetänkande i onsdags.

Den är högintressant för det åtgärdsprogram som vattenmyndigheterna arbetar med att ta fram för att Sverige ska kunna uppfylla EU:s ramdirektiv för vatten.

I utredningen föreslås att samtliga Sveriges kraftverk och dammar som inte har godkänt tillstånd enligt miljöbalken måste omprövas (se faktaruta).

Ett omfattande prövningsarbete väntar länsstyrelserma. Ett regelsystem ska skapas där myndigheten har möjlighet att utvärdera miljönyttan, alltså naturvärdesvinsten med åtgärden i förhållande till energiförlusten.

Naturskyddsföreningen och andra intresseorganisationer, exempelvis Sportfiskarna och Älvräddarna, jublar.

– Många av våra vattenkraftverk fick sina tillstånd innan kvinnor fick rösträtt i Sverige och då saknades krav på miljöhänsyn. Därför är utredarens förslag på miljöprövning en bra nyhet för alla som älskar fiske, miljö och friluftsupplevelser, säger Mikael Karlsson, ordförande Naturskyddsföreningen, som vidare konstaterar att den viktigaste vattenkraften, den som används till samreglering med andra energikällor, knappt kommer att påverkas alls.

– Nu är det viktigt att partier i båda de politiska blocken kommer överens om att följa utredningens väl genomarbetade förslag, säger Ellen Bruno, sakkunnig marina ekosystem och fiske på Naturskyddsföreningen.

I andra ringhörnan finns Vattenfall, som har en annan åsikt än Havs- och vattenmyndigheten (HaV) när det gäller vilket energibortfall som miljöanpassningen kan orsaka.

Vattenfall menar att det i värsta fall handlar om 13 TWh, vilket motsvarar 20 procent av elproduktionen och HaVs motsvarande bedömning är 6-7 TWh, dvs 10 procent. HaV säger samtidigt att det inte är sannolikt att alla miljöåtgärder kommer att genomföras och att ett rimligt bortfall blir i storleksordningen 1,5 TWh.

– Jag vet inte vilket underlag HaV använt sig av. Vår beräkning, som är offentlig, visar på betydligt större konsekvenser vilket vi finner är orimligt. Mindre förnybart är inte rätt väg att gå, säger Claes Hedenström, policyansvarig för vattenkraft vid Vattenfall.

Han konstaterar att Vattenfall fortsatt är mycket kritiskt till förslaget om en ny miljöprövning.

– Det är ett alldeles för omfattande förslag. Snudd på orimligt. I slutbetänkandet ser vi dock en ljusglimt eftersom man öppnar upp för en nationell prioritering.

Vattenverksamhetsutredningen

FAKTA

Utredningen tillsattes av regeringen för två år sedan, för att underlätta när svensk kraftverksindustri ska uppfylla miljökraven i miljöbalken och EU:s olika direktiv. Den har letts av hovrättsråd Henrik Löv och slutbetänkandet presenterades 4 juni.

Där konstateras att av Sveriges 3727 kraftverk och dammar har endast 73 ett godkänt tillstånd enligt miljöbalken. Merparten av kraftverken drivs med tillstånd som är från 1918 eller äldre. Bolag med gamla tillstånd har sluppit anpassa sig till den moderna miljölagsstiftningen genom ett undantag i miljöbalken.

För att få fortsatt elkrafttillstånd föreslås att alla företag inom vattenkraftindustrin måste leva upp till krav på laxtrappor eller andra vattenvägar vid kraftverken. De reglerade älvarna ska få ett mer naturligt vattenflöde. Syftet är att förbättra miljön för hotade arter, exempelvis flodpärlmusslan, och att lax, öring och harr ska kunna vandra mellan lekområden och tillväxtområden.

Utredningen är intressant för det åtgärdsprogram som vattenmyndigheterna ska ta fram senast i slutet av 2015.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om