Digitaliseringen av förskolan sker i högt tempo och sedan den 1 juli är det obligatoriskt att använda digitala verktyg, detta enligt den nya reviderade läroplanen och den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet.
Som en direkt följd investerar Luleå kommun nu i fler läsplattor, så kallade "paddor", på förskolorna.
– I dag har vi ungefär en per förskoleavdelning med 15-20 barn och framöver blir det åtminstone två "paddor" per avdelning, säger Maria Stark, ordförande för förskolans IT-råd i Luleå.
Hon ser främst fördelar med digitaliseringen och menar att läsplattorna kan integreras i övriga estetiska läromedelsprocesser, som när barnen leker med teater och film, färg och form.
– Vi har alltid ett syfte när vi använder "paddorna", lär vi oss ta rörliga bilder och dokumentera.
Maria Stark beskriver hur förskolebarnen filmar digitalt med så kallad stopmotion- och greenscreen-teknik.
– Vi gör barnen till producenter, i stället för konsumenter. "Paddorna" är bra verktyg som barn kan hantera. Det var mycket svårare förr, när vi höll på med filmkameror.
Även andra digitala hjälpmedel är uppskattade bland barnen, som "digitala ägg".
– Digitala förstoringsglas som är väldigt roliga att använda. Sen finns appar för att lägga pussel exempelvis, för barn som har svårigheter med motoriken, säger Maria Stark.
Läsplattor på förskolan är också viktiga ur socioekonomisk synpunkt, menar hon.
– Det är en ingång till ny teknik för alla tjejer och killar, även för barn med föräldrar som inte har råd med Ipads och liknande hemmavid.
"Paddorna" ska inte heller kunna missbrukas och Maria Stark intygar att de spärras för annan användning, som till exempel nätsurfande.
– Man låser dem, så att barnen bara kan använda vissa appar. Spelappar och liknande ska inte finnas på våra surfplattor.
Samtidigt oroas många föräldrar redan över att deras barn blir alltför stillasittande med "paddorna" – och frågan är vad det alltmer frekventa användandet av digitala verktyg innebär?
– Jag tror att många föräldrar tänker så, bara för att barnen sitter mycket stilla hemma, där "paddorna" används mer som "barnvakter". Men så fungerar det inte på våra förskolor. Vi kombinerar de digitala verktygen med rörelse och våra pedagoger är otroligt proffsiga på det.
Skolpsykologer varnar också för andra konsekvenser, menar att barnens hjärnor inte är tillräckligt utvecklade och kan ta skada över för mycket digitalisering och skärmtid i förskolan.
– Jag kan varken säga bu eller bä, eftersom det inte är tillräckligt forskat på området.
Men ska digitala verktyg vara obligatoriska då?
– Vi har en ständig debatt kring detta och följer forskningen hela tiden. Varje förskoleområde har också egna IT-råd, där man diskuterar hur verktygen ska och inte ska användas. Lagom är alltid bäst, säger Maria Stark, IT-strateg inom förskolan i Luleå.