Rapporten är en sammanfattning av vad politikerna som är med kommer fram till efter att ha varit ute och pratat med medborgarna i länet.
Enligt den är yngre personer tveksamma till eller är helt emot allas rätt till alla tillgängliga läkemedel. Resonemanget var att om det finns begränsade tillgångar är det osolidariskt att en person kan få en så stor del av resurserna.
Ökade kostnader
Landstingets ökade kostnader för nya dyra läkemedel och ny medicinsk teknik är en stor utmaning. För att klara det behövs prioriteringar och de görs redan.
Exempelvis görs inte operationer på åderbrock som inte är medicinskt motiverade och vill man sterilisera sig så får man betala det själv.
- Vårdens framtida prioriteringar är en jättefråga. Det finns ett snabbt växande gap mellan vad vi kan göra och vad vi har råd med, säger Anna Pojhanen, chef kvinnosjukvården.
Ett område där det kommer att komma förbättrade men kostsamma behandlingar av olika slag är cancervården, enligt Pohjanen.
Svåra avgöranden
Britt Westerlund, (S), landstingsråd, är en av de politiker som står inför svåra avgöranden i framtiden för att få råd med ny teknik och mediciner.
- Alla de omstruktureringar som vi gör, till exempel att flytta kirurgin från Kalix, gör vi för att få ner kostnader och möta framtidens utmaningar. Läkemedel står för 700 miljoner kronor av budgeten, det är tio procent, så det är en stor fråga, säger hon.
Hon pekar på att nya behandlingsformer också ger fördelar på ett ekonomiskt plan och ger exemplet Losec.
- Det var en dyr tablett från början och det var svårt att förutse hur stor förbättringen av vården av magsår skulle bli. Men den har minskat vårdkostnaderna och antalet operationer.