Snart en vecka har gått sedan förvaltningsrätten meddelande att de säger nej till inhibition gällande skolbesluten i Luleå, vilket innebär att kommunen kan fortsätta verkställa nämndsbeslutet om de sex skolnedläggningarna.
Barn- och utbildningsnämndens ordförande Emma Engelmark (S) tolkade beskedet som en "vägledande" fingervisning om att förvaltningsrätten därmed också anser att nämndsbeslut räcker i ärendet, snarare än att skolnedläggningarna måste tas i kommunfullmäktige – något som de klagande parterna Hela kommunen ska leva och lära och Rädda Vitåskolan samt oppositionspolitikerna i C, L, SJVP och KD anser.
Läs mer: Engelmark efter förvaltningsrättens beslut: "Glädjande"
Den ansvariga domaren i målet förtydligar nu att den uteblivna inhibitionen inte enbart kan tolkas som Emma Engelmark gör.
– Det här är inte vårt slutliga avgörande, men för inhibition i en laglighetsprövning krävs starka skäl för att beslutet skulle vara olagligt, säger Karin Granholm, rådman vid Umeå tingsrätt.
Som just starka skäl angav de klagande parterna att inhibition krävdes, eftersom en verkställighet innan besluten vinner laga kraft skulle göra det "synnerligen svårt, om ens möjligt, att reversera verkställigheten och bemanna de aktuella skolorna".
Men detta bedömdes alltså inte som ett tillräckligt starkt skäl, enligt förvaltningsrätten.
– Nej. Men det är klart att verkställigheten får betydelse åt båda håll ändå. Kommunen vill kunna fortsätta avsluta skolorna och flytta personal. Om vi hade inhiberat beslutet, skulle skolorna troligen ha blivit kvar ett helt läsår till.
Finns det en risktagning från kommunens sida, som nu verkställer besluten?
– Det vill jag inte uttala mig om. Men målet är inte avgjort. Det sista ordet är inte sagt.
Karin Granholm konstaterar också att utebliven inhibition är praxis när det gäller laglighetsprövningar av kommunala nämndsbeslut.
– Det är det normala. Man beslutar sällan om inhibition gällande laglighetsprövningar.
Själva laglighetsprövningen vill inte rådmannen föregripa, exempelvis vad hon anser om skolbeslutens "principiella beskaffenhet" kring bland annat landsbygdens överlevnad.
– Som domare skulle jag begå tjänstefel om jag talar om hur jag tänker kring detta nu.
Laglighetsprövningen dröjer till i september, då Karin Granholm sammanträder med två särskilda ledamöter samt en föredragande.
– Alla parterna har i sina skrivelser pekat på var det finns tvetydigheter och i laglighetsprövningen får de utveckla mer vad de har sagt tidigare under överklagandetiden.
Teoretiskt kan förvaltningsrätten också bedöma skolnedläggningarna separat, mot bakgrund av den principiella beskaffenheten, eftersom följderna kan se olika ut.
– Antingen ser vi på alla av barn- och utbildningsnämndens beslut som en enhet, eller så delar vi upp dem i separata paragrafer. Det blir ett ställningstagande vi får göra så småningom.
I övrigt ser Karin Granholm fram emot laglighetsprövningen, men hon förutsätter också att inhibitionsbeslutet överklagas till kammarrätten.
– Jag förstår att detta har väckt ett starkt engagemang och mycket känslor i bygden. Ett intressant och spännande mål, jag ser fram emot att få avgöra detta slutligt i höst, säger rådmannen vid förvaltningsrätten i Umeå.