I arbetet med att lägga nya avlopps- och vattenledningsrör längs Skurholmsfjärden fanns ett stort hinder i ett litet format. Kommunen visste att den småväxta och rödlistade kransalgen, barklöst sträfse, växte under ytan i strandkanten. Det är en hotad och viktig art som både förbättrar levnadsmiljön för andra arter under ytan och förhindrar algblomning.
Arten riskerade att ta stryk då strandkanten skulle grävas upp och förlängas ut i Skurholmsfjärden. Luleå kommun fick därför ta fram en plan för hur det barklösa sträfset skulle bevaras. Ekologikonsulten Gustav Johansson gjorde en dykinventering på plats.
– Då visade det sig att det fanns väldigt gott om den här arten. Och ganska mycket längs den här östra stranden där ledningarna skulle sjöförläggas, säger han.
Den sårbara arten finns endast dokumenterad mellan Luleå och Haparanda, vid ett tiotal kända platser.
– Förmodligen finns det många lokaler här uppe. Problemet med arten är att den har funnits i Vänern och i Dalarna, men där har den blivit förstörd av övergödning. Den finns inte i sötvatten i dag, säger Gustav Johansson.
Räddningsmetoden som användes 2015 är en relativt oprövad metod: Bottensediment, med den hotade arten, grävdes upp under vintern och placerades längre ut på isen. När isen sedan smälte sjönk de frusna lermassorna och kransalgerna till en ny levnadsplats. En ny rapport har tittat på om arten har klarat sig.
– Det har fungerat riktigt bra. Man ska titta på det under flera år, men inom tio år tror jag inte att det kommer att märkas.
Gustav Johansson tycker att kommunen tog sig an uppgiften på ett bra sätt.
– Sen kan man fråga sig om man överhuvudtaget skulle tillåta sig en verksamhet där det finns en rödlistad art. Men det är inte helt vanligt att det finns rödlistade arter i en sådan här miljö som är så pass exploaterad.