När jag ringer effektivitetskonsulten Petra Brask förväntar jag mig en person som pratar fort, förmodligen utan onödigt långa adjektiv, och dessutom tänker jag mig att hon närsomhelst ska avbryta mig för att meddela att intervjutiden är slut för att kalendern larmat om nästa inplanerade möte.
Vad som möter mig i telefonen är raka motsatsen.
Petra Brask låter förvånansvärt lugn och avslappnad – inte alls som någon sådan där konsult som tas in på kontoren runtom landet för att få dig att jobba fortare och hårdare. Och tvärtom vad jag tror verkar hon ha all tid i världen. Hon skrattar och förklarar att – det har hon.
Det låter ju inte alls effektivt. Eller?
Petra Brask blev effektivitetskonsult 1995 när hon startade företaget Petra Brask och partners.
– I början jobbade jag uteslutande med arbetstid, hur människor skulle planera och strukturera för att få mer gjort utan att för den skull jobba mer. Men nuförtiden jobbar jag helt enkelt med att hjälpa människor få ihop tiden i hela sina liv. Man ska ju, förutom att jobba, hinna sova och hinna ha fritid också, säger Petra Brask.
Jag tänker att vi borde ha hur mycket tid som helst, jämfört med tidigare generationer. Vi har ju tvättmaskiner och diskmaskiner och en hel massa andra maskiner som "sparar tid" åt oss. Vi borde ju ha hur mycket tid som helst över?
– I dag är det svårt för många att skilja arbete från fritid i och med att många kanske har flexibla arbetstider eller kan jobba hemifrån. Många är ständigt uppkopplade och tillgängliga och har "jour" nästan hela tiden. Men jag brukar fråga de människor jag möter; vad skulle du göra med all den här insparade tiden om du fick den? Det är ganska intressant vilka svar man får. "Om jag bara fick en halvtimma mer per dag så skulle jag reflektera mer, stanna upp", brukar människor säga. Många skulle vilja vara mer med sig själva med sina egna tankar, det finns någon slags längtan efter att känna sig mer "levande".
Men det är alltså inte det vi gör med tiden som blir över efter alla måsten är avklarade?
– Nej, oftast så trycker vi bara in en till grej att göra. Det är jättevanligt. Tittar man i folks kalendrar så står ju inte familjehelger och reflektionstid där.
Vi tror att en massa händelser är lika med effektivitet?
– Vi föds och vi dör och det som händer däremellan vet vi inte så mycket om, men jag tror att det finns en längtan av att få ut så mycket som möjligt av livet. I dag stressar vi upp oss så mycket när vi ser vad alla andra gör. Valen blir så många när man ser vad alla andra gör i sociala medier. Man kan se att informationsflödet ökar med 25 procent varje år – det är ganska mycket. Vi möts av många fler idéer om vad man kan göra och vi matas med mycket mer information. Och det finns något kollektivt i det här att springer någon så springer alla. "Folk gör så mycket – och vi gör ju ingenting". Då uppstår ett behov att organisera sin fritid också.
Så vi tycker innerst inne att vi egentligen gör fel saker?
– Jag föreläser mycket runtom i Sverige och andra länder och jag är förvånad över hur lika vi är oavsett vart jag kommer. De flesta människor har väldigt svårt att säga nej till andra men väldigt lätt att säga nej till sig själva. När vi inte får tiden att räcka till till det vi verkligen vill så uppstår ofta en längtan efter att ta tag i sitt liv och leva det annorlunda än vad vi gör. Det i sig kan också vara stressande.
Varför väljer vi att göra de saker som vi egentligen inte vill då?
– Jag tror att det handlar mycket om krav och rädslor. När vi blir stressade och hjärnan känner sig hotad så tänker vi inte rationellt. Då jobbar reptilhjärnan som ständigt kollar efter faror och hot och det uppstår kanske tankar som "jag kommer att bli utesluten ur gruppen om jag inte...". Istället för att tänka med den logiska delen av hjärnan som faktiskt frågar; "men är det sant då"?
Så, att göra färre saker kan faktiskt göra att vi får ut mer av livet. Lever "effektivare" om man så vill?
– Säg inte ja till alla möjliga saker. Säg ja till de saker som verkligen är rätt för dig.