Carina Sammeli, kommunstyrelsens ordförande, S.
Luleå kommun gick plus 132 miljoner kronor, på sista raden, för 2024. Men bakom resultatet döljer sig berättelsen om en kommun som satsar hårt på omställning.
Just nu är Luleå kommuns årsredovisning på väg genom det kommunala maskineriet. På måndagen avhandlades den i kommunstyrelsens arbetsutskott för att senare på måndagen tas i kommunstyrelsen.
Kommunalrådet Carina Sammeli (S) förklarar plussiffrorna kortfattat med att kommunen sålt mark till bland annat LKAB och intern till det kommunala bolaget Luleå hamn.
– Det har ju att göra med industrisatsningarna och hamnutbyggnaden, men det betyder att vi fått in ganska mycket pengar från markförsäljningar. Det gör att vi har ett positivt resultat trots att verksamheterna går back med 80 miljoner kronor, säger Sammeli.
Sämst gick det för infrastruktur- och servicenämnden som gick minus 26 miljoner kronor. Där ingår bland annat snöröjning som förra året kostade 7,5 miljoner kronor mer än budgeterat.
– Vi gör ett ganska stort arbete med att gå igenom vad minusposterna beror på inför årets budgetarbete. Nämndens kostnader är tätt knutna till inflationen, säger Sammeli.
Även miljö- och byggnadsnämnden gick med minus, 18 miljoner kronor.
– Där har man ökade kostnader från bostadsanpassningar samt att det inte byggts så mycket nytt vilket innebär att de inte får in pengar från bygglov medan de fortfarande sitter med personalkostnader, säger Sammeli.
De stora nämnderna, socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden, bun, gick däremot plus 28 miljoner sammanlagt. Bland annat på grund av statsbidrag och färre barn verksamheten.
Oppositionspolitikern Samuel Ek (KD) menar att kommunens resultat räddats av statsbidrag från regeringen.
– Från 2022 är det en ganska kraftig höjning och det är nästan 150 miljoner kronor som kommunen får och som egentligen gör att vi går plus, säger han.
Samuel Ek, KD.
Han är också bekymrad över att nämnder som socialnämnden och bun går plus.
– Är det verkligen de som ska leverera plusintäkter? Jag kan känna att nja, om du åker runt på gruppboendena så tycker de nog inte att de har alla resurser de behöver, säger Ek som menar att miljonerna gått outnyttjade under året om de landar som plus på sista raden.
– Vi behöver syna det här och se om pengarna kunde användas bättre och om de kommit medborgarna till gagn.